Knivattack på skola i Kristianstad

 Läs om dådet här på Nydahls Occident

skrivandet som yrke

 Idag bloggar jag på Nydahls Occident om skrivandet som yrke:

"Mitt yrke är att skriva, det vet jag mycket väl och har vetat länge. Jag hoppas att jag inte blir missförstådd: om värdet i det jag kan skriva vet jag ingenting", skriver Natalia Ginzburg. Mitt första äktenskaps svärmor sa till mig: "Kan du inte skaffa dig ett riktigt jobb".

Covidpass och olydnad

 Idag bloggar jag om Covidpassen och behovet av olydnad.

Den nya bloggen är i full gång

 Jag vill bara påminna om att jag sedan 1 januari bloggar på Nydahls Occident igen. Idag med en text om Anders Björnssons tankar, som börjar så här:

Anders Björnsson påminner oss (i Midvinterblot, 2005) om att staten runt förra sekelskiftet  "på nytt" började uppträda som "en religiös och ideologisk makt". Det yttrande sig så att det började införas förbud mot yttranden som betraktades som avskyvärda. 

I Sverige införs "inskränkningar i yttrande- och tryckfriheten, motivet är att stävja hets mot folkgrupp."

Jag fortsätter i den gamla bloggen

Nya danska primärken

Som ren upplysning: det blir inte mer skrivet här på Inre exil. Jag återgår till min gamla blogg. Det passar bra symboliskt när det nya året börjat.  Hjärtligt välkomna till Nydahls Occident. Men finns inte på twitter, det var inget för mig.

Från och med 1 januari finns jag på prov i en gammal blogg

Foto: Astrid Nydahl

Twitter lämnade jag igen. Den sortens folkstormar passar inte mig. Men jag finns på min gamla blogg: http://nydahlsoccident.blogspot.com

Näst sista dagen. Jag säger det för säkerhets skull en gång till

Anne-Marie Berglund fotograferad av Hideo Matsumoto i Cascias, Portugal

Denna blogg, Inre exil, är snart slut. Det blev en nyårstext och sedan får det räcka. Den lades ut i går.

Mina läsare förstår säkert varför.

Femton år i den här världen är mycket. 

Tjugo år om jag räknar in den fado-blogg jag drev från 2003, och som ledde fram till min debutbok i ämnet, Kärlek och längtan. En personlig berättelse om den portugisiska fadomusiken (h:ström, Umeå 2004)

Jag är livstrött. Dödstrött. 

PS: Med början i dag rensar jag bloggen. En månad i taget tas de flesta texterna bort.

PPS: Den som till äventyrs vill följa min väg kan göra det här (på prov bara): https://twitter.com/ThomasNydahl 

Eller här (också det på prov i januari): http://nydahlsoccident.blogspot.com