Mod eller bara medial tidsanpassning?

Södra Öland. Foto: Göte Råsmark

Mod är något man visar inför fara, inför risker - det är en enkel och innehållslös definition. Mod är inte att resa sig upp och riskfritt bekänna sina synder och därmed frälsa sin själ. Sådant framkallar ofta beundran; det fanns perioder när det var modernt för att inte säga mondänt. Men mod är att våga handla eller tala rätt även med utsikt att bli betraktad som orättfärdig eller dåre. (Eyvind Johnson i antologin I angeläget ärende, 1941)

Jag såg i någon daglig publikation att Alexandra Pascalidou har "kämpat 20 år i motvind" men att hon är tacksam för alla priser och utmärkelser hon fått. Brukar man bli prisad i motvind? Är det inte snarare så att den politiska eliten - inklusive de självgoda åsiktspatrullanterna - prisas för att den håller sig inom korridoren, alltid vidarebefordrar senaste påbud och i nio fall av tio tiger om sociala, politiska eller andra missförhållande?

Det mod Eyvind Johnson skriver om finns knappast i Pascalidous krets. Vore det inte för hennes martyrstatus fanns det inte ens något intressant att yttra om henne. Jag tycker ändå att hennes "kämpat 20 år i motvind" är tidstypiskt som självbild. Det kommer inte att bli annorlunda bara för att vi vänt blad i almanackan.