Slaget är förlorat, vi kan inget göra

Bosarpasjön, januari 2018. Foto: Astrid Nydahl

Det ideologiska struptaget. Det kulturella. Olika epoker präglas av olika ideologier och kulturer. De har det gemensamt att de stryper och tillrättalägger. Många människor talar idag om den pk-anda som förstör inte minst vårt eget land. Men mer sällsynt är det att tala om populärkulturens förstörelse av vår tid.

Jag funderar över mina intryck från British Museum. Vilken oerhörd rikedom kulturellt fanns inte i Mellanöstern, vilken sprakande och produktiv mångfald. Innan islam kom med sin inskränkthet och med sitt stillastående. Ungefär, tänker jag, som den västerländska civilisationen. Innan populärsfären tog över med sin banalitet och intighet (Peter Luthersson: Ur dagboken)

Man skulle kunna tillägga att vi nu lever i en förödande kombination av det som förstörde Mellanöstern och dagens populärkulturella nivellering. På alla plan dras vi ner i dyn. Väl därnere kan vi kråma oss bäst vi vill, varje försök till räddning drar oss bara ännu djupare ner. Peter Hitchens drog nog den enda rimliga slutsatsen i sitt Köpenhamnsföredrag, när han sa att vi redan förlorat, att det inget finns vi kan göra som motstånd.