Läsare med namn och adresser

Foto: Astrid Nydahl

”Man skriver för att tillintetgöras. Verket är borta, författaren är borta. Det finns ingen som helst beständighet i det som skrivs. När skriften har funnits bara en bråkdel av människans historia, varför skulle då skriften vara för evigt? Och om någon skulle komma på tanken att läsa mig efter min död, vad fasen bryr jag mig om det? Jag finns ju inte! Men just nu har jag 31 läsare med namn och adresser. Tack! Jag är mycket tillfreds med det! Jag känner inte dem alla, men jag vet att de finns. Och att de alltid samlar på ens böcker, läser dem och köper nästa bok. Kan man begära mer?”

Så skrev en gång den danske poeten Jørgen Sonne. Jag har citerat hans ord förr och alltid burit med mig dem som en viktig aspekt av det skrivande livet.