Schulz, Canetti och andra i skuggbiblioteket

Bruno Schulz självporträtt 1920-1922

Ur Karsten Sand Iversens Skyggebiblioteket plockar jag idag fram Bruno Schulz (1892-1942). Schulz var både författare och bildkonstnär. Hans berättelser, också i svenska utgåvor, är illustrerade av honom själv. Två verk finns det bevarade, Sanatoriet Timglaset och Kanelbutikerna, samt en samling brev och essäer.  Hans andra verk är antingen ofullbordade eller aldrig hittade. Fragment ur Messias är sedan länge omtalade.

Schulz föddes i den lilla galiciska staden Drohobycz och skrev på polska. Ett försök att skriva på tyska skickade han som gåva till Thomas Mann men har ej hittats i Manns efterlämnade papper. Schulz sköts av en tysk officer i en så kallad "upprensningsaktion" från Gestapos sida. Schulz var då på väg för att hämta ut sin brödranson. SS-officeraren Karl Günther ändade hans liv och han blev liggande på gatan till in på kvällen, då en vän hämtade och begravde honom.

Agneta Pleijel skrev 2010 en understreckare i Svenska Dagbladet om sättet som Schulz slår en brygga till Kafka, litterärt och personligt. Bland annat skriver hon:

"Frågan är emellertid: skall man se dem som judiska författare? De framträdde inte som sådana. Deras generation höll på att förlora kontakten med judendomen. Ingen av dem växte upp med jiddisch. Kafka skrev på tyska och Schulz på polska. Spelar då deras judiska tillhörighet över huvud taget någon roll för deras författarskap? Kafka befann sig i revolt mot den judendom som praktiserades av hans far, den 'upplysta' och uttunnade."

Ur Kanelbutikerna läser jag: "Bevingad av min längtan att besöka kanelbutikerna, vek jag av på en gata jag kände till och snarare flög än gick vidare och var hela tiden noga med att inte gå vilse (...) Av butikerna syntes inte ett spår. Jag gick nu på en gata där husen ingenstans hade ytterdörrar, bara tätt tillslutna fönster, blinda i återskenet från månen."

Som tvilling till Karsten Sand Iversens Skyggebiblioteket kan man läsa Dødsfjenden - Om Elias Canettis forfatterskab, (red. Adam Paulsen) med essäer av samme Karsten Sand Iversen, Henrik Stampe Lund och andra. Boken är på danska och den utkom 2005.

Ur Canettis Öronvittnet (i översättning av Eva Liljegren) bjuder jag på ett smakprov:

“Pappersdrinkaren läser alla böcker, vilka som helst, bara de är svåra. Han nöjer sig inte med böcker som man talar om, de skall vara sällsynta och glömda, svåra att hitta. Det har hänt att han letat ett helt år efter en därför att ingen känner till den. Om han har fått tag i den till slut så läser han den fort, förstår den, lägger den på minnet och kan alltid citera ur den.”

Citatet är hämtat ur den karaktär Canetti kallar just Pappersdrinkaren. Nog kunde man här tala om ett skuggbibliotek?

Ur Den ordsnabbe några rader:

“Den ordsnabbe talar på skridskor och hinner före fotgängare. Orden faller ut munnen på honom som ihåliga hasselnötter. De är lätta, eftersom de är tomma, men det finns många av dem.”