Den svarta jorden omkring oss

Patmos-påsk. Foto: Lennart Romberg

Hur förhålla sig när en viktig kulturinstitution fallit samman? I flera veckor håller man andan och skriver i vatten och sand. Sedan ser man sanningen i vitögat och förstår att Akademien, som vi hittills känt den, är ett minne blott. Oavsett vad som händer framöver kommer den för lång tid att vara sedd med misstro eller förakt. Frågan är ens om den kan/får/förmår dela ut något Nobelpris i litteratur till hösten.

Hur förhålla sig när Syrienkriget får nya inslag av militär aktivitet efter missilerna från USA, Storbritannien och Frankrike? Tankarna går mycket till det förhållandet att Ryssland redan är djupt inblandat. Assad är Putins gosse, precis som hans far var de föregående sovjetledarnas, och de ryska styrkorna på plats är i praktiken den syriska regimens väpnade stöd. Men man kan bara gratulera om en eller flera gasvapenfabriker utplånats.

Hur förhålla sig när man möter socialdemokratiska valaktivister i Bromölla en lördagsförmiddag och ser att de alla - med några få undantag - är mycket gamla och kan symbolisera en svunnen tid? Man kan bara konstatera att de är som levande mumier från Folkhemmet och att de få unga som blir gatuaktivister i dess tjänst fått den "övertygelsen" med modersmjölken utan att för en sekund velat eller förmått reflektera över vad det är för ett "Sverige" de aktivt skapat.

Vi satt nere vid  Kvarnholmen med en kopp kaffe, solen värmde kinderna och nog skvallrade den helt stilla Ivösjön om vårens ankomst. Inga nyheter. Bästa tänkbara plats för en överhettad och stressad hjärna.


Att komma tillbaka hem är alltid två olika saker: å ena sidan tillbaka till det överhettade, å andra sidan möjligheten till läsning och tystnad och stillhet. 

Just nu fördjupar jag mig varje dag i Den svarta jorden. Förintelsen som historia och varning, Timothy Snyders lysande studie av förintelsen av Europas judar på såväl sovjetisk som tysk sida, den svarta jorden som står för alla de massmorden, för det större folkmordet beordrat av två klass- och rasgalna despoter vid namn Hitler och Stalin.

"År 1940 drevs judarna in i en omöjlig position av att sovjetmakten tillämpades i Östeuropa under den tyska erövringen av Västeuropa. Judarna led minst lika mycket som någon annan grupp under den sovjetiska övermakten."