1 maj och lockande lokaler

Ebeneser-kyrkan i Hässleholm. Foto: T.N.

I Hässleholm var det folktomt idag. Inte ens en samling regeringstrogna med urblekta fanor som i fjol. Kanske var allt inställt? Det skulle i så fall vara en ironi som bara sossarna själv kan förstå. 

Vi andra tittar på den folktomma torget, hukar i vinden och börjar promenaden hem. När vi går förbi Ebeneserkyrkan, som är mer än hundra år gammal, ser vi att den står tom och till uthyrning. Fantasierna sätter igång. Det finns lägenheter både till höger och vänster om församlingslokalen, onekligen lockande för en storfamilj.

Finjasjön på 1:a maj. Foto: T.N.

Faktiskt låg också Finjasjöns strand så gott som folktom. Tre invandrarfamiljer grillade medan småbarnen försökte springa av sig kylan. Hela grusvägen utmed sjön är nu en samling kratrar. Att en kommunägd plats får förfalla så kan också tolkas symboliskt och ironiskt. Som om det skulle vara brist på unga, friska män som nu bara degar på bidrag. Hur vore det att sätta redskap i händerna på dem? 

Beredskapsarbete kallades det på 1970-talet, jag sattes själv i sådant och fick rensa stränder i Skanör. På två dagar skulle Finjastrandens P-plats se ut som i fornstora dar. Fast "de mänskliga rättigheterna" skulle förstås kränkas av sådant. Eller som det står i dagens mest sjungna sång:

Arbetare i stad, på landet,

en gång skall jorden bliva vår.

När fast vi knyta brodersbandet,

då lättingen ej råda får.

Många rovdjur på vårt blod sig mätta

men när vi nu till vårt försvar,

en dag en gräns för dessa sätta,

skall solen stråla mera klar!