Petrarca som umgänge

Francesco Petrarca 1304-1374

Med Petrarca kan man förstås umgås alldeles otvunget. Det gör jag nu med Överallt främling. Åtta brev om resor (Faethon, översättning av Lars-Håkan Svensson).

Jag hör protesterna! Otvunget kan man absolut inte umgås med en man som levde på 1300-talet. Men jag insisterar. Det är just det som är finessen med det skrivna ordet och begåvade människor som kan översätta de främmande orden till svenska.

Så här skriver Petrarca i ett av breven:

Jag befinner mig mycket långt från alla böcker för tillfället, och det är mitt enda bekymmer på den här resan. När jag går ut hör jag inte ett ord på latin; och när jag kommer hem, omges jag inte av de böcker jag brukar samtala med. Mitt enda sällskap är mitt minne. Detta brev skriver jag alltså oförberedd och fritt ur minnet.

Detta är hämtat ur ett brev till Thomas av Messina ur Familiares III I. Som ni märker samtalar också Petrarca med sina böcker. I detta brev spanar han efter den mytologiska ön Thule. Men som Håkan Trygger i förordet anger, tycks dock denna ö "vara  beständigt belägen utom räckhåll."

Behöver jag säga att detta umgänge med Petrarca skingar mina allra mörkaste tankar?


Tack Per!