Judestaten och antisemitismen

Foto: Anders Johansson

”Jag tror mig förstå antisemitismen, som är en mycket invecklad företeelse. Jag betraktar denna rörelse som jude, men utan hat och fruktan. Jag tror mig urskilja vad som i antisemitismen är rått skämt, tarvlig yrkesavund, nedärvd fördom, religiös intolerans - men också vad som är förment nödvärn. Jag anser judefrågan varken för en social eller för en religiös fråga, även om den har anstrykning av bådadera. Den är en nationell fråga, och för att lösa den måste vi framför allt göra den till en politisk världsfråga, som skall regleras i kulturfolkens råd. Vi äro ett folk, ett folk. Vi ha överallt ärligt försökt uppgå i den folkgemenskap som omger oss och endast bevara våra fäders tro. Man tillåter det inte. Förgäves äro vi trogna och på många håll till och med överdrivna patrioter, förgäves bringa vi samma offer i liv och egendom som andra medborgare, förgäves bemöda vi oss att höja vårt fosterlands anseende i konst och vetenskap, att öka dess välstånd genom handel och samfärdsel (…) Om man bara lät oss vara i fred… Men jag tror inte man låter oss vara i fred.” Så skrev Theodor Herzl i sitt mest berömda verk, Judestaten från 1896 (i svensk översättning av Ragna Aberstén-Schiratzki).

Om man nu läser Judestaten - eller bara detta korta citat - så frågar man sig förstås hur giltigheten ser ut efter den nazistiska förintelsen och efter staten Israels bildande 1948. När det gäller antisemitismen kan vi tala om en i högsta grad giltig synpunkt. Den lever av sin vanliga gamla ohälsa. När den triggas av Israels krig säger “allmänna opinionen” att man föraktar judar av den anledningen. Till dessa har jag alltid sagt: antisemitismen föddes sannerligen inte med Israel 1948. Även om den sedan dess fått heta antisionism så är den sig lik. I många fall använder den samma språk och samma argument som för 200 år sedan - eller ännu längre tillbaka.

Jag tror att Herzl ägde den typ av visdom som inte läser framtiden i kaffesump, utan drar slutsatser av uppnådd lärdom och tillägnade erfarenheter. “Om man bara lät oss vara i fred…”

Theodor Herzl (1860  - 1904) var journalist och den sionistiska rörelsen främste talesman. Hans idéer lade grunden för staten Israels bildande.