Frågor och svar om Från All My Loving till Allahu Akbar

Modern (?) arkitektur i Manchester. Foto: Astrid Nydahl

Föreliggande bok bygger på resor och läsningar i tre engelska gamla industristäder. Birmingham, Liverpool och Manchester har varit mina resmål, men det är de två senare som står i fokus för denna bok. Utöver det använder jag mig mycket av press, tidskrifter och litteratur, samt offentliga handlingar som folkräkningarna.

I olika avsnitt berättar jag om de två grupperna judar och muslimer. Den senare gruppen diskuterar jag utifrån islamismens och terrorismens perspektiv, inte minst p.g.a. terrorattentatet mot Manchester Arena.

Varför prata om judarna? Därför att de judiska minoriteterna i Europa är ett icke-problem. De ingår i samhället, de hotar inte andra eller spränger sig själva bland andra medborgare. De finns över alla yrkesområden och verksamheter i civilsamhället. I det postmodena England är det inte judar (eller andra, sekulära som troende), som lägger bomber, hugger med kniv eller på annat sätt angriper sina medmänniskor. Inte heller Frälsningssoldater, buddhister eller anglikanska kristna utför självmordsangrepp. Judarna i England står i tydlig kontrast till den grupp, där en växande politisk-religiös rörelse, islamismen, blir ett allt större hot mot lokalsamhällena. I Manchester utsätts judarna för nästan lika många antisemitiska brott som i London, de begås av såväl islamister som extrema högerrörelser.

Varför visa statistik på nationalitetstillhörighet?  Jag finner det själv intressant att se vilka nationaliteter som idag dominerar England, vid sidan av engelsmännen. Man har ju där en helt annan invandring än vi har i Sverige. Det beror på att det främst är människor från de forna kolonierna som dominerar, som från Pakistan, Bangladesh och Indien, men också från Karibien. Den stora polska gruppen har kommit efter murens fall och landets inträde i EU.

Handlar det bara om islam och judendom i denna bok? Nej, inte alls. Jag försöker teckna en bild av vad som sker med industrialismens vaggor när alla industrier lagt ner. Det handlar om social nöd, bostadsbrist, fattigdom och drogproblem. Skolorna har med den omfattande invandringen fått stora problem, som har med hemspråk och bristande kunskaper i engelska att göra. Sådant och mer därtill handlar denna bok om.

Inför den här boken har flera personer uppmanat mig att skriva om fotbollskulturen i Liverpool och Manchester. Det är förståeligt, eftersom denna kultur i så hög grad präglar dessa samhällen. Men eftersom jag saknar kunskaper om fotboll måste jag avstå. Av samma skäl avstod jag att skriva om hårdrocken i min Birminghambok. Brist på kunskap.

Varför ta med Birmingham i denna bok? De få och korta avsnitt om och från Birmingham som finns med bidrar till en större geografisk bild av gemensamma utmaningar och problem i det postindustriella England.

Den här boken betraktar jag själv som en uppföljare till Black Country från 2012, om West Midlands och Birmingham, och Malmöboken Ett barn är fött på Sevedsplan från 2015. Några avsnitt och resonemang från dessa två tidigare böcker, som nu är slutsålda, finns med i denna nya bok.

Varför kombinera sociala iakttagelser med musikhistoria? Den populärmusikaliska historia som tecknas i boken utgör själva ramen tidsmässigt, från The Beatles första konsert i Liverpool i januari 1961, till självmordsbombarens angrepp mot Ariana Grandes publik, vid Manchester Arena i maj 2017. 

Du kan förköpa boken för 300:- med ett mail till thomas.nydahl@gmail.com