IS-mördares död och andra sorters terrorister

Foto: Astrid Nydahl

Tabloider i armkrok med våra största morgontidningar lät under den gångna söndagen IS-mördaren Skråmos död annonseras av modern. Varför det? Finns det någon som helst anledning att ge publicitet åt en av de barbariska islamisternas fall på eget grepp, borde det göras med insikt och information om vad han begått för brott. I sådana fall kunde hans dö bli sedelärande. Man kunde kanske också tillägga att det bara är en lättnad för Sverige och Norge att hans liv ändats, liksom att det skulle gagna oss alla om Skråmos offer, de som överlevt, fick komma till tals framöver.

Under gårdagen fick vi en ny påminnelse om vad terror är för något. Antalet offer gör ingen skillnad. En enda människa skadad eller dödad i en terrorhandling är en för mycket. Hur ska vi kunna leva ett civiliserat liv i samhällen som utan ett uns av rannsakelse har låtit dessa människor komma in? Ja, jag syftar på den typ av muslimer som gladeligen ansluter sig till islamismens våld. Ja, jag syftar på dem! Men tro inte för ett ögonblick att jag glömmer bort den typ av terrorister som massmördar i en moské. De förtjänar alla mitt förakt. Inte blir föraktet mindre när jag läst Christchurch-terroristens så kallade manifest. Han ansluter där till de fasansfulla mördarpolitiker som gjorde Bosnien till ett bårhus. När de bosnienserbiska militära ledarna sa att de skulle befria Srebrenica från "turken", så vet vi alla vad det betyder.

De primitiva rösterna må höras över världen, men det är vår plikt att analysera och förstå vad det är de säger.