Anne Cathrine Bomann är en dansk psykolog född 1983. Hennes debutroman utspelar sig i Fontenay-sous-Bois strax utanför Paris. Scenen är en psykologmottagning med divan, alltid redo för läkande samtal, berättelser och analyser. Tiden är 1940-tal, psykologen själv något över sjuttio. Han räknar ner inför pensionen, han räknar dagar och han räknar patienter. Av livsavgörande betydelse för honom är sekreteraren madame Surrugue. Men det som ser så stabilt ut ska snart kastas ut i det okända. Det är en ny patient, den unga tyskan Agathe Zimmermann, som får utlösa händelseförloppet.
I all sin skenbara enkelhet är detta en raffinerad roman om grundläggande mänskliga funktioner och erfarenheter. Hur samtala med den som är stum? Hur söka kontakt med andra människor om man lever skyddad av ensamheten?
Bomann är en mycket skicklig berättare och hennes roman behöver inte många sidor för att läsaren ska fastna i detta stilla men laddade rum där mänskliga tillkortakommanden uppenbarar sig. Att hon dessutom kryddat berättelsen med några överraskningar gör den bara ännu mer fascinerande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar