torsdag 30 maj 2019

"Denna tystnad är skapande i sig själv"

Foto: Astrid Nydahl

I ett brev till Andrzej Plesniewicz den 4 mars 1936 skriver Bruno Schulz:
"Ni överskattar fördelarna med min situation i Drohobycz. Det som fattas mig även här är tystnad, min egen musikaliska tystnad, pendeln som saktat in och anpassat sig efter sin egen gravitation, den raka linje som ännu inte rubbats av någon utomstående kraft. Denna tystnad - substantiell, positiv och fulländad - är skapande i sig själv. Vissa tankar inom mig som jag tror vill komma till uttryck uppstår först när de passerat en visst gräns av tystnad, på en punkt där fullständig jämvikt råder."
Det fascinerande i dessa rader är för mig hur Schulz förbinder begreppet tystnad med begreppet musik. Det finns alltså en "musikalisk tystnad" som han eftersträvar. Jag förstår hans längtan efter det tillstånd som yttre - utomstående - krafter inte har förstört eller ens kunnat påverka. Detta tillstånd är i det närmaste omöjligt att uppnå idag. Vi lever alla i ett socialt sammanhang där ljudmattorna är närvarande.
Det finns inga ljudfria platser. Också de tystaste av de lantliga miljöer vi flyr till har ett sus som kommer från närmaste motorväg eller samhälle. Inne i de befolkade områdena terroriserar människor varandra med det som vi kallar "musik" men som väl närmast är att likna vid mekaniska, maskinliknande upprepningar av starkt markerad rytm. Basgångarna finns i varje betongvägg. Tystnaden är alltid frånvarande.

Andrzej Plesniewicz (1909-1945) var litteraturkritiker, essäist och historiker. Han deltog i Warszawaupproret 1944 och fördes bort av SS. Han försökte återvända till Warszawa men dog under ett luftangrepp.

Brevet citeras från Bruno Schulz: Brev, essäer, noveller som har översatts till svenska av Emi-Simone Zawall. 
 

2 kommentarer:

Stefan Lundin sa...

I sin bok "Vardagar 2" kallar Lundell den nutida popmusiken för plastmusik. Exakt det uttrycket har jag sedan länge fått i min skalle när den syntetiska, datorfabricerade popen sköljer över mig, ofta i en butik eller frisersalong. Vilka lyssnar f.ö. på musik idag, jag menar riktig lyssning till skillnad från att ha en ljudtapet. Är jag en utdöende art som gör det? Tystnad är oerhört viktigt för att upprätthålla en god psykisk balans. Att stänga av ljudväggen då och då.

Inre exil sa...

Stefan, det han kallar plast är förstås synonymt med det digitala. Ett otyg. Alla former av ljudväggar är destruktiva och nedbrytande, tycker jag.