måndag 6 maj 2019

Stor oreda under himlen

Oppmanna i påskas. Mobilfoto: T.N.
Nej, det är ingen ödessymfoni. Nej, det är inte Europas undergång. Inte än. Men det ser mörkt ut. 

Jag försöker intala mig själv att den europeiska turbulensen ändå är tecken på något bra. 

Gula västarna? 

Enlig senaste opinionsundersökning är nästan hälften av dem (44%) övertygade om att den franska oredan är judarnas fel! Polens historia skrivs om för att inte judehatet ska synas lika bra, ändå hade man på vissa orter mage att bränna en "judedocka" sedan barnen fått gå loss på den med käppar.

Skulle detta alltså vara tecken på något bra? Nej, naturligtvis inte. Det som är "bra" är att skiljelinjerna blir så mycket tydligare. 

Vi vet att förföljelsen av judar får sin renässans. Vi vet att det finns ett importerat judehat, framför allt  från arabiska och andra muslimer.

Men vi vet också att detta hat har mycket djupa rötter i Europa. Frankrike och Polen är bara två exempel. Varför lämnar så många judar Europa? Svaret finns i frågan.

Det är bra när saker och ting klarnar. Finns det några illusioner kvar kan man göra sig av med dem.



Inga kommentarer: