![]() |
Skärmdump från SvT |
För precis 41 år sedan befann jag mig i Korça i Albanien. Det blev en oförglömlig vistelse som jag alltid kom att förknippa med doften av de blommande lindarna. När jag idag fick veta att det inträffat fyra jordbävningar där fick jag leta både på nätet och i minnet.
Jag skrev då, 1978, en dikt om just det, och plockar förstås fram den idag. Ni får ha överseende med mitt unga jag. Det har jag numera själv lärt mig att ha. Jag har haft mer än fyra årtionden på mig att studera vad Hoxha och hans marxist-leninistiska junta ställde till med. Men lindblomsdoften kunde han inte sätta stopp för!
![]() |
Klicka på bilden för bättre läsbarhet
Ullmar Qvick
I LANDET SOM ICKE VAR
I landet som icke var
höjde sig bergen genom soldiset
Popplarna med vita ringar runt stammen
beskuggade ungdomar hand i hand
och en och annan skraltig lastbil
med gratisåkare på flaket
Där vandrade min goda kamrat Liria
med den röda sjalen om halsen
Där höjdes hackan och geväret
till försvar för partiet och kamrat Enver
mot fiendens lömska intriger
I landet som icke var
talades inte med dubbla tungor
Där fanns inga läger
där politiska fångars familjer
pressades i hårt dagligt arbete
inga tortyrkammare där prästerna
plågades och dog
Ingen säkerhetspolis med angivare
i varje hus
Nej i landet som icke var
lyste solen från den blå himlen
där marscherade de eniga arbetande massorna
mot den lysande socialistiska framtiden
i en nästan överjordisk lycka
Ja, precis så ville vi se det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar