måndag 29 juli 2019

För alltid förlorat

Foto: Astrid Nydahl


Det man en gång tappat är för alltid förlorat. Så är det ju. Har man tappat sitt självförtroende är det ingen mening att man går ut bland människorna för att finna det. 

Camus skrev: ”Frid vore att älska i tysthet. Men så finns samvetet och personen; vi måste tala. Att älska blir ett helvete.”

Om man tar Camus på orden som man gör med de döda, så måste man förstå innebörden. Den som tappat sitt självförtroende kan inte älska. Att älska är livsfarligt, det kräver inte bara ett språk, det kräver motsatsen till tystnad. Vem förmår det?

1 kommentar:

  1. Du citerar Camus. Tänker nästan dagligen på honom - fast jag bara läst och läst om "Främlingen". Men det är hans berömda ord om den filosofiska frågan, som jag ofta återkommer till.

    Om jag nämner Camus på grillfesten, kommer alla att veta vem det är? Ja, det är en elak, infam fråga. Men utbildningsväsendet har lagt tyngdpunkten på annat än allmänbildning som bekant.

    Kommer att tänka på Göran Häggs "Välfärdsåren 1945-85" och dess uppgörelse med socialdemokraternas nedrustning av skolan.

    SvaraRadera