 |
| Foto: Astrid Nydahl |
Tidigare i veckan skrev jag om Lennart Bengtssons bok Vad händer med klimatet. Jag avslutade med detta:
Vill man som kontrast och påminnelse se hur kampanj-journalistiken ser ut kan man med fördel läsa någon slumpvis vald krönika av Björn Wiman i DN, som t.ex. den från den 13 juli, där han skriver:”Det största problemet är att skilja på vad som är naturliga klimatvariationer eller helt enkelt variationer i vädret och vad som är genuina klimatförändringar.””Klimat är väder över en längre tidsperiod” och därför säger Bengtsson att det i princip är nödvändigt ”att vänta tills den period man studerar är slut.”I den politiska kampanjournalistiken finns det förstås ingen tid och inget utrymma för väntan av vetenskapliga skäl. Kampanjerna och vetenskapen står i direkt motsatsförhållande. I klimatsammanhang är ett människoliv otroligt kort.
Det är inte minst fascinerande att se hur denna journalistik tar till kraftuttryck den inte tidigare använt. Wimans mediala värld befinner sig i ett skenande tillstånd där det tidigare ordet "klimatkrisen" bytts mot "klimatkollapsen" för att sedan hamna i det ultimata "undergången". Det är förstås en mycket obehaglig språklig glidning som egentligen gör all diskussion omöjlig - och onödig. Om det är undergången som väntar - oavsett skälen - så vänder vi ryggen till. Medan man gör det kan man med fördel påminna sig Bengtssons ord: ”Klimat är väder över en längre tidsperiod”Klimatkollapsen (...) är inte en framtida händelse som vi med bävan kan fasa inför. Faktum är att den inte ens är framtida. Vi lever i den just nu – och har gjort det under en tid. Ändå trotsar klimatförändringarna våra invanda föreställningar om hur undergången ska se ut.
Klimatagendan är den västerländska maktelitens projekt att skaffa överstatliga institutioner och kontrollerande följsamhet till politiska program i nationalstaterna. Politikerna passar på att höja skatterna för förment behjärtansvärda saker, såsom 'miljön', 'hållbarhet' och liknande saker. 'Vi måste', 'vi kan inte vänta' osv osv.
SvaraRaderaTekn dr Lars Bern har återkommande på sin blogg Anthropocene och i medborgartelevisionen Swebbtv tagit upp detta med klimatet, livsmedels- och läkemedelsindustrin, den metabola epidemin och mångkulturen / massinvandringen. Han refererar gärna till Lennart Bengtsson och andra sakkunniga som opponerar mot PK-dogmerna och den väckelserörelseliknande företeelsen Greta och hennes missionerande.
Tack för påpekandet Jari! Bra om också mina läsare går till Lars Bern.
SvaraRaderaJag har också börjat läsa Lennart Bengtssons bok. Här har vi en vetenskapsman i horden av dilettanter, bara en sån sak. Att klimat är oerhört komplext och svårt att om hundratals år förutsäga borde vara en självklarhet. Antalet variabler är så stort att vi bara kan förutsäga vädret 14 dagar framåt. Eftersom jag själv har forskarbakgrund i biologi är det tungt att dagligen ta del av alla dessa som tror sig veta hur det ska bli. Dåligt, alltså. Var finns de annorlunda rösterna? Är de utestängda från mainstreamkanalerna? Al Gore var en presidentkandidat som byggde sin status på att jorden skulle översvämmas inom tio år. Arktis skulle smälta ner. Hur se det ut nu då? Jo, istäcket är intakt. Gore har ett stort antal efterföljare, emellertid, och vi bör skärskåda dessa.
SvaraRaderaTack Stefan, jag är sedan länge helt överens med dig.
SvaraRaderaBengtssons största styrka är hans historiska genomgångar. Det vi nu ser har alltså ägt rum ett stort antal gånger tidigare, också i modern tid.