Lennart Bengtsson: Vad händer med klimatet? En klimatforskares syn på jordens klimat (Karneval förlag)

”För att studera klimatförändringar behövs långa, tillförlitliga och helst homogena mätdata.” (Bengtsson, sidan 26)

”Att tro att det skulle vara möjligt att ändra på klimatet, eller att återställa klimatet till ett som fanns tidigare, är futilt och orealistiskt.” (sidan 211)

Det första jag noterar i Lennart Bengtssons välkomna bok Vad händer med klimatet, är att det borde vara en självklarhet att skilja på väder och klimat. Det är nämligen två helt olika saker. I dagens åsikts-strid i den svenska offentligheten blandas de gärna samman, ibland kanske rentav avsiktligt. Det söndertjatade kampanjfenomenet Greta är ett exempel på sådan fluffig retorik. Redan från början uttalade hon sådana plattheter och fångade därmed in den opinion som skulle bli en global ungdomskult:

”Jag bryr mig om klimaträttvisa och en levande planet.” (Greta Thunberg, tal i Katowice, Polen, 2018)

Problemet med denna unga aktivist är att hon bara är frontfiguren för något som hämtats i vuxenvärlden, närmare bestämt en reklambyrå och en grupp pk-aktivister med större känsloregister än kunskap. Cyniskt utnyttjas hon som maskot för en åsiktsbildning som helst inte redovisar vetenskapliga rön och fakta.

På Det goda samhället läser jag en artikel av Mickaël Fonton , den publicerades första gången i den franska, konservativa tidskriften Valeurs actuelles 28 juni 2019: ”Climat : ces prophètes de malheur qui nous promettent la fin du monde” i översättning till svenska av Erik Lidström.

”Marc Reisinger, den belgiske psykiatrikern som försökt intervjua Greta Thunberg, och vars reportage, publicerat på den månatliga sajten Causeur blev mycket läst, konstaterade även han det onödiga i att debattera.

– Då jag sett reportage om henne ville jag träffas, det är mitt yrke som driver mig till det, berättar han. Jag misstänkte möjligheten av en mediestorm, och det var därför jag undvek att gå via pressattachéer, men jag förväntade mig ändå inte detta.

Mötet, filmat av läkarens egen son, är talande. Knappt hade Marc Reisinger frågat Greta om de vetenskapliga ramarna för hennes kamp förrän en tredje person, efter en överenskommen signal, ingrep och avbröt intervjun (flickan tog av sig mössan).

– Hon befinner sig i ett bisarrt tillstånd, fortsätter psykiatrikern. Jag kan inte avgöra graden av hennes omdöme, men det är närmast oroande. Hon är kanske övertygad, men hon är helt klart under ett inflytande. Beträffande hennes förmåga att diskutera vetenskapligt är läkaren knappast förvånad.”

Lennart Bengtssons bok kan erbjuda oss just det som fattas i ungdomskampanjen. Bengtsson, född 1935, har ett helt yrkesliv bakom sig inom meteorologi och atmosfärforskning. Han är professor och har suttit på höga poster hos SMHI, Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg och vid ISSI (International Space Center) i Bern, samt haft en rad betydelsefulla, internationella befattningar. Alla hans publikationer och utmärkelser ska jag inte nämna här.

Jag vill påstå att hans bok utkommer när den behövs som bäst. För att stå emot medialt orkestrerade kampanjer och åsiktstormar från charlataner och hitte-på-experter är det av yttersta vikt att studera vad verkliga experter skriver.

Det är ingen enkel bok rakt igenom. Men jag gräver inte ner mig i mätmodeller och matematiska beräkningar utan koncentrerar mig på de resonerande och redovisande sidorna av boken. De är tillgängliga för varje läskunnig människa.

Enkelt formulerat kan man säga att Bengtsson hävdar följande i sin bok:

# Klimatet på jorden bestäms av krafter utanför människans kontroll.

# Det finns få eller inga fakta som tyder på att jordens klimat på kortare sikt förändras i farlig riktning.

# Växthusgaserna är en realitet vi måste förhålla oss till. Deras mängd i atmosfären måste minskas.

# Den ”klimatångest” bland barn och ungdomar som triggas av de mediala kampanjerna måste lugnas med fakta. Bengtsson säger att han med sin bok vill försöka erbjuda lite hopp och förtröstan.

# Bengtsson visar med fakta hur tidigare perioder i historien har en slående likhet med våra dagar. Till exempel pågick en markant uppvärmning 1910-1940 i USA och Europa.

Avslutningsvis vill jag citera vad han här skriver:

”Det största problemet är att skilja på vad som är naturliga klimatvariationer eller helt enkelt variationer i vädret och vad som är genuina klimatförändringar.” 

”Klimat är väder över en längre tidsperiod” och därför säger Bengtsson att det i princip är nödvändigt ”att vänta tills den period man studerar är slut.”

I den politiska kampanjournalistiken finns det förstås ingen tid och inget utrymma för väntan av vetenskapliga skäl. Kampanjerna och vetenskapen står i direkt motsatsförhållande. I klimatsammanhang är ett människoliv otroligt kort. Just därför vill jag gärna läsa seriösa litteratur medan jag väntar. Bengtssons bok är absolut en sådan och jag rekommenderar den därför till läsning.