Hanif Bali petas. Jag lagar soppa

Vid Olserödskusten på tisdagen. Mobilfoto: T.N.

Hanif Bali petas. Det hojtas överallt. Inte en rubrik är torr. Inte en "analytiker" är tyst. Är Bali ett exempel på något annat än partidisciplinens villkor? Nej, det är han inte. Partipolitiken har sina regler. En är att aldrig angripa en före detta Ledare. 

Jag ägnar mig åt annat. Det har nämligen varit hektiska dagar. Vill börja med att tacka läsekretsen för det stora intresse ni visade när jag lade ut tv-programmet från 1985 med Burgess och Singer. Det är mycket riktigt en timme som det gnistrar om, trots programledaren pinsamma "engelska".

Nå, jag lär mig baka en ny sorts bröd sedan igår. Så många ingredienser att jag inte kan räkna upp dem, men efter två timmar i ugnen blev de mycket goda. Nu ska jag ställa mig vid spisen och laga en fantastisk fisksoppa som när den är färdig ska dekoreras med räkor. Den flytande basen består av vitt vin och sedan tillsätts, bland tjugotalet andra ingredienser, Miso (som jag aldrig ätit förut). 

Andra ingredienser dessa dagar är rysk konst, ickefungerande postpaketinlämning, ny läsning från Västmanland och London.

Hanif Bali lär återkomma. Varje dag. Precis som de andra nygamla moderaterna, Heberlein med kompani och "Sverigevänner" (ett kordord för nationalist) som inte orkat ta steget fullt ut, trots att allt de säger kunde vara hämtat ur just den idéspannen. De tror att M är en trygg hamn på vägen, men om inte annat kommer M-ledningen att tvinga dem ut på öppet hav, förr eller senare. Då är det nog för sent, Åkesson vill inte ha dem.

Livet går kort sagt vidare. Och det är sannerligen mot alla odds.

Foto: T.N.