fredag 9 augusti 2019

I åskregnens grepp


På vägen hem från Landön tog åskstormen oss. Regnet var så intensivt att det bara var att stanna och avvakta.

Medan man håller i hatten kan man konstatera att Aftonbladets kultursida publicerat en mycket intressant recension av Lennart Bengtssons klimatbok.

Med ett sådant explosivt väderslut på torsdagen kan jag gå in kravlöst i fredagen. Ingenting av det naturen erbjuder mig tackar jag nej till. Möjligen kommer jag vintrarna framöver att sakna snön.

Kaoset i riket fortsättar. Alla "är upprörda och arga" heter det. Men vad det innebär vet jag inte. Det är som uttrycket jag lärde mig i ungdomens Malmö, "att knyta näven i byxfickan". Vad det ska vara bra för begriper jag fortfarande inte. Så är jag också ökänd som den som alltid säger ifrån med klara och tydliga ord. Orkar jag det mer?

Svaret blåser i vinden, sjöng Dylan. Mina svar kanske rinner ner i avloppen med vattnet från åskregnen. 

***

Mary Beard skriver i TLS om åldrandet:
There is something puzzling about getting older. Speaking for myself, I notice it in some bodily ways (if you want to know, toe nails thickening, knees creaking painfully). But by and large I only catch myself out as a senior citizen in odd moments. Mostly I feel inside just what I always felt. But then, did I ever spend time before I was 50 buying plants for my backyard? Did I used to greet the rain, with a smile, as ‘good for the garden’?
Även om man sedan länge har opererat sina knän känner man ju igen sig. Bara en väldig tur att man inte har en backyard för plantor. Att hyra ett hus utan trädgård var vår idé för 16 år sedan, och vi hittade det.

1 kommentar:

  1. Och recensionen, skriven av (liberalen?) Mattias Svensson, är faktiskt riktigt bra. Kanske kan den bidra till att dämpa den värsta alarmismen.

    SvaraRadera