Judehatet, tidens gång och de nya förutsättningarna och villkoren

Höstvågor på Ivösjön 7 september. Foto: T.N.

Vad gör tiden med oss? Låt oss se på Margot Wallström. En enda karriär- och toppostrik, centralt placerad politiker som hon förändrade Sveriges Mellanösternpolitik så radikalt att Israel numera inte ens tar emot svenska sändebud. Därtill fick hon Muslimska brödraskapet i UD:s knä. Hon gav Islamic Relief biståndspengar, vilket brödraskapet såg som en vänskapshandling. Låter det överdrivet? Följer man gamle f.d. socialdemokraten Johan Westerholm dokumenteras allt dagligen på hans Ledarsidorna. Hon hade också mage att gulla med Irans utrikesminister i Stockholm nyligen, och hon gjorde vårt lands "feministiska utrikespolitik" till ett skämt, inte minst med uppmuntran av islamismen på hemmaplan.

Så vad gör tiden med oss? Det enkla svaret är att vi åldras varje dag. Det svåra svaret är att vi därför måste lära oss att omvärdera, noga analysera och dra slutsatser för att förstå att ingenting är vad det en gång var. Muslimska brödraskapet finns på alla nivåer i det svenska samhället, det kan jag även här lokalt omvittna. Judehatet har återkommit efter ett par årtiondes vila och sprider sig som en löpeld över Europa. Sverige går i vanlig ordning i spetsen för avvecklandet av judisk kultur och tradition, i samma svans finns England och Frankrike. Men vi/de är bara de värsta. Övriga Europa deltar i allt högre grad i den illaluktande vågen.

Höstvågor på Ivösjön 7 september. Foto: T.N.