Staten som mamma o pappa. Obligatorisk förskola som skräckscenarie

Foto: Astrid Nydahl

Ivar Arpi tar sig an "folkförbättrartraditionen" på ett viktigt sätt. Tanken att barnens förskola ska vara obligatorisk är i högsta grad provocerande:

Skandalen här är alltså att endast 94 procent av alla tre- till femåringar går i förskolan. En chans till folkuppfostran som inte får förspillas. ”Det är faktiskt så att i Sverige utgår vi från att både kvinnor och män, mammor och pappor arbetar samtidigt som man har barn”, säger Anna Ekström.Väljer man att vara hemma med sitt barn längre än de anvisade föräldradagarna gör man alltså fel. Föräldrar ska arbeta, inte vara hemma och baka bullar med sina barn. Tänk på bruttonationalprodukten, lilla medborgare, inte trolldeg! Hon riktar sig mot utrikesfödda, men det är ett antal andra som även de halkar ut ur svenskheten med hennes snäva definition.

Varför måste vi fortsätta godta tanken att man kan vara två heltidsarbetande föräldrar samtidigt som man väljer att skaffa barn? Det är egentligen en ytterst pervers tanke. Kan det rentav vara så att den "livsstilen" lägger grunden till ännu en generation olyckliga, ångestridna och ensamma människor? Anna Wahlgren var den första författaren och mamman som ställde sig på barnens sida mot dagis-vänstern. Hon blev ett hatobjekt för alla dessa aktivister i min generation. Själv höll jag henne högt när hon stack ut hela sitt jag med Barnaboken. Då blev hon ännu mer hatad och i min familj reste sig vänner från matbordet och försvann ut i tystnaden när jag försvarade henne. Jag satte en ära i att en förälder alltid fanns hemma hos barnen, också när de kom hem från skolan, då maten alltid var klar och de fick vad de behövde. Ibland fanns vi båda två, eftersom jag som frilansare arbetade i hemmet.

Många vill nog koppla allt detta till socialdemokratins folkhemsidé "arbete åt alla och dagis till barnen". Arpi tar tag i den liberala eller snarare folkpartistiska traditionens inverkan:

Ändå är folkpartisterna, de så kallade Liberalerna, som vanligt värst. Bengt Westerberg, en nestor inom folkförbättrartraditionen, har tidigare föreslagit obligatorisk förskola från tre års ålder för alla barn. Barnen är trots allt små individer. Och i den folkpartistiska ideologin måste individen frigöras från alla andra band än till den stora, varma staten. Eftersom det har visat sig att barn till utrikesfödda och låginkomsttagare mer sällan sätter sina barn på förskolan måste dessa tvingas. Det vore orättvist mot dessa barn om de inte frigjordes så tidigt som möjligt från sina föräldrars klass och etniska bakgrund. Annars kan vi inte ”utjämna klasskillnaderna”. En god liberal är för allas lika möjligheter, vilket här tycks betyda att man tar barnen så tidigt som möjligt. Bara i statens försyn kan det bli rättvist.