måndag 25 november 2019

Iraks försvarsminister och andra bedragare + något om Platon

Foto: Astrid Nydahl

Lilla Nyheter idag avslöjade vad den irakiske försvarsministern och hans hustru har som inkomst. Att det är svenska Försäkringskassan som står för utbetalningarna blev en internationell nyhet i förra veckan. Många har ställt frågan, jag ställer den också: hur många som han finns det och varför betraktas det som rimligt att svenska skattepengar används och missbrukas på det sättet? Finns det ingen instans som har minsta koll?

De flesta har också blivit uppmärksammade på den typ av brottslighet som nu härjar Malmö i form av kidnappade butiker. DN hade under söndagen ett reportage om saken, där det framgår att maffiamännen efter att ha utpressat butiksägare i många år, plötsligt stiger in i lokalerna, slår ägaren sönder och samman, kastar ut vederbörande och helt sonika tar över butiken som narkotikacenter. 
– Vissa områden, som Lindängen, Seved och ett par gator vid Möllevången, har varit hårt ansatta. Och vi tror att mörkertalet är stort. De som driver de här butikerna utsätts för hot och våld, det är kanske inte heller alla gånger som butiksinnehavaren har förtroende för myndigheterna. De vänder sig inte till polisen utan väljer att leva utifrån de här förutsättningarna.
Det Sverige som faller sönder utan att någon som helst motåtgärd sätts in, måste betraktas som ett rekordland, när det gäller politisk och kulturell naivitet. Har vi verkligen en regering? Har vi verkligen territoriella gränser? Har vi ens kvar minsta lilla försvarsinstinkt?

Att leva i detta är sannerligen inte lätt. Jag läser Platons Staten nu, i översättning av Jan Stolpe. Nej, det är ingen verksam motmedicin, men det ger perspektiv och beskydd under en tid.
I Staten diskuterar Platon genom sitt språkrör Sokrates hur ett idealt samhälle bör vara beskaffat - vilka grupper som bör ingå och vilka kvalifikationer som de måste uppfylla. De styrande i denna statsutopi ska filosoferna vara. De har ensamma kunskap om det goda. Framställningen pendlar mellan dialogiskt resonerande och mytiska berättelser och liknelser som exempelvis den berömda skildringen av grottan i sjunde boken, där invånarna sitter vända mot en vägg och betraktar skuggor av levande gestalter på en vägg. 
Platons Staten har haft ett stort och närmast oöverskådligt inflytande i västerlandets idé- och samhällsdebatt och skriften läses och diskuteras ivrigt än i dag. Verket utges nu i Jan Stolpes nya översättning med förord och utförliga förklarande noter av översättaren. 

2 kommentarer:

Jari Norvanto sa...

Förtydligande: Platon, ej att förväxla med Walt Disneys tecknade figur Pluto.

elina sa...

Pluto är ändå en harmlös figur, lite dum kanske. Idag hyllas Statsministern som klok och vuxen av sina partivänner. Hur är då de mindre vetande?

Här har man slopat julgranarna på torgen. Man skyller på klimatet.