 |
| Foto: Astrid Nydahl |
Vad är egentligen en rånvåg? Jag läser i Sydsvenskan:
På ett par veckor har fyra rån och ett rånförsök inträffat i Lomma. De drabbade är unga killar som tvingats lämna ifrån sig bland annat kläder och mobiltelefoner under hot om våld. Polisen varnar även för att elever på skolor i Lomma utsätts för utpressningsförsök.
Detta är förstås inte alls en oskyldig våg, som kommit och sedan försvinner.
Tvärtom är detta en bild av Det nya Riket. Vet ni något om Lomma? Jag gör, eftersom en morbror till mig levde och verkade där i min barndom. Lomma är ett litet och huvudsakligen välmående samhälle. Idag förstås betydligt större än under min barndom, runt 11.000 invånare kan det röra sig om nu. Kanske är det på sitt sätt typiskt att detta sker i Lomma. Minsta lilla samhälle plågas idag av denna importerade brottslighet. Och politikklassen fortsätter sitt mantra: "Vi såg det inte komma".
Det väpnade rånet mot en guldsmed här i stan utfördes av två syrier och en
irakier. I lokalbladet anger man deras åldrar för att slippa ge läsarna viktigare information. Dessa män skyndar sig att bli
etablerade gangsters. Särskilt i Sverige. Alldeles runt hörnet, där vi lever våra liv, pågår detta. Är vi otrygga? Nej, säger de höga herrarna och damerna, men de kan inte dölja de opinionsundersökningar som kommer med jämna mellanrum. Nu senast om just sådant som att gå ut i kvällsmörker, för att gå på bio eller restaurang, eller bara flanera en stund.
Rånen, överfallen, våldtäkterna, misshandeln och inbrotten kan bara kallas en våg om man säger vad som är orsaken. I vanlig ordning tiger medierna om det. Vad de är
rädda för vet jag inte, men lutar allt mer åt att det är sanningen de fruktar.
Sanningen om Det nya riket är fasansfull och just därför så viktig att uttala
Kan vara värt att nämna att även svenska militärstrateger vid Kungliga Krigsvetenskapsakademien uppmärksammar skjutningarna och brottsutvecklingen:
SvaraRaderahttps://kkrva.se/sakerhetspolitiska-konsekvenser-av-statens-uraktlatenhet-del-1/
(två delar)
https://kkrva.se/sakerhetspolitiska-konsekvenser-av-statens-uraktlatenhet-del-2/
"exakt vad har hindrat oss från att se denna utveckling? En av de starka sidorna av vårt samhälle är att vi ofta lyckas identifiera olika problem tidigt. Vi upptäcker dem, studerar dem, analyserar dem och vidtar därefter åtgärder. Man kan stilla fråga sig hur samhället hade reagerat om vi, exempelvis, upptäckt att momsfifflet i en viss bransch hade mer än femdubblats? Att förekomsten av en viss E-märkt livsmedelstillsats hade ökat i motsvarande mån? Eller övertidsuttaget på ett större sjukhus?
Men ändå har vi inte reagerat på att denna särskilt obehagliga form av dödstal har ökat som den har gjort? Oförmågan – eller oviljan – att ta till sig statistik på grundskolenivå borde helt enkelt inte få utgöra ett hinder för vare sig den politiska sfären eller den statliga förvaltningen att ingripa. Ändå har just detta tillåtits att ske. Det stämmer till eftertanke."
"Om staten agerar på ett sätt som verkligen trycker tillbaka kriminaliteten så kommer det i sig att leda till ett större antal olika konflikter. Konflikter som staten i varje enskilt fall måste vinna. Vår väletablerade konfliktundvikande kultur kommer att behöva utmanas om vi ska kunna nå framgång."