Vad är det som gått förlorat?

Foto: Astrid Nydahl

”Det är ett tragiskt drag i all mänsklig levnad att det dyrbaraste vi äga blir medvetet först när vi förstå att vi kunna mista det. Det är som med hälsan: den veta vi först av när sjukdomen hotar. Vi veta inte vad frihet är förrän man söker slå den i bojor. Inte vad rädd och lagbunden ordning är förrän våldets råa häl hotar att krossa den. Därför visste vi ej heller vad det innebär att höra till Norden förrän vi märkte att vi kunde förlora vad vi ägde.” (Hans Ruin, ur Höst över Finland, i Ett land stiger fram, 1941) 

Jag går tillbaka till fyrtiotals-texterna för att påminnas. Det visar sig vara en god idé. Hos Hans Ruin är det krigets ankomst som friheten ställs emot. Men det som är giltigt i hans text är just det faktum att vi alltid för sent förstår vad vi håller på att förlora. Att vi i många avseenden förlorat det illusoriska och glidande folkhemmet är uppenbart för var och en. Men det som vecka för vecka, månad för månad, också går förlorat är det välfärdssamhälle som byggts med svenska folkets skattemedel i kombination med avgörande industriella projekt. Pengar faller aldrig från himlen! Det moderna Sverige byggdes av hårt arbetande män och kvinnor. Folkrörelsernas roll i denna process ska aldrig underskattas.

Skånelandstinget presenterade i veckan som gick det som kallas "nedskärningar". Det är klart att man måste skära i allt det förr så självklara, om man också ska försörja hundratusentals människor som varken har uppehållsrätt eller några asylskäl. Sticker det i ögonen? Klart att det gör! Det finns en gräns för vad ett litet land som Sverige förmår. Den gränsen är redan passerad. De kommunala, regionala och statliga kassorna räcker inte till alla människor i världen som vill komma hit och ta del av dem. 

Det borde vara en självklar slutsats. Men vårt arma land befolkas av stora skikt illusionister som gärna hade slagit om till helt fri invandring utan att några påhittade asylskäl hade behövt formuleras. I så fall får man hoppas att illusionisterna redan projekterat för alla bostäder, skolor, sjukhus och ålderdomshem som måste byggas. Likaså att de försett polismyndigheten med kraftigt ökade resurser så att den kan ta itu med de islamistiska våldspredikanternas moskéer, hedersmorden, gruppvåldtäkterna, skjutningarna och bomberna.

Är det inte illa nog redan? I mitt huvud maler den frågan.