torsdag 26 december 2019

Lagom är ett svenskt ord som inte går att översätta

Foto: Astrid Nydahl

I Exilens tragik (1966) skriver Zenta Maurina:
"Att vara landsflyktig i Norden betyder landsflykt i högsta potens."
Jag funderar på vad hon egentligen menar med detta. I sitt eget hemland Lettland levde hon också i Norden. Som flykting i Sverige borde förutsättningarna för henne ha varit de bästa. Men det var de inte. Hon vantrivdes. Hon våndades. Exilen blev i alla betydelser också en ensamhetens tillvaro. Hon skrev:
"Den allmänt höga kulturnivån i Sverige har betingat en konformitet som träder i dagen även i det andliga (...) Lagom är ett svenskt ord som inte går att översätta, det betyder: inte för kallt, inte för varmt; inte för mycket och inte för litet, alltså just det rätta, en mittemellan temperatur (eller mängd)."
Och så en dräpande liten mening samma dag i sin dagbok:
"Utan humor måste svensken gå under i den långa mörka vintern."
Ja, jag sitter i den just nu. Denna mörka vinter. Men jag lever inte i annan exil än den inre. Befriad från den svenska humorn. Och jag tänker på Maurinas ord om en hög kulturnivå i Sverige. Var det så ännu på 1960-talet? Jag vet inte, ty då var jag ett barn och en tonåring. Idag vet jag bättre. Kulturnivån idag är förfärande och förfäande låg. Det finns ingenting som tyder på en annan väg bortom de digitala dumheterna. Inte ens landets styresmän kan annat än jollra när tv-kamerorna riktas mot dem. Det är just så som hon också säger: konformt!

Det enda vi är säkra på, är att politikens olika kluster arbetar som de alltid gjort: med bedrägerier och truttrollande. De har just bedrägeriet gemensamt. Oss tilltalar de inte med ordet medborgare utan med väljare. Också in i demokratins mörkaste vrår är vi konsumenter. Om det verkligen funnes ett val vore saken en helt annan. 


2 kommentarer:

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Stefan Lundin sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.