onsdag 29 januari 2020

Mord och vanmakt, frihet och kriminalitet

Foto: Astrid Nydahl

Det nya normala är skotten och sprängladdningarna. Efter ett banalt ärende passerade vi platsen på Långebro där det senaste mordet ägde rum. Precis utanför den där närbutiken och frisören som är mellanöstern och inte svensk. Blodet var bortspolat, bredvid butikerna hade polisen ställt sitt mobila kontor, om nu någon mot alla odds skulle våga berätta något.

Det är samtidens Sverige i ett nötskal. Dialogpoliser och mobila kontor.

De krig vi länge förknippade med Malmö, Göteborg och Stockholm - i brist på kunskap om de mindre orterna - pågår nu i hela landet. Det som kallades fridfullt i Kristianstad är sedan länge borta. Här finns det anledning att hålla sig hemma efter mörkrets ankomst.

Ska man alls befinna sig bland människor? Det är en fråga som många uppfattar som provocerande. För mig är den en överlevnadsstrategi, också ett sätt att försöka slippa bli förnedrad. När telefonen ringde från ett Stockholmsnummer var jag tvungen att svara - av högst personliga skäl - och jag fick en röst i örat som sa "Hej, det är Rebecka från ditt mobiltelefonföretag...". Så nära finns skurkarna.

1 kommentar:

  1. Lennart Romberg29 januari 2020 09:09

    Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera