torsdag 27 februari 2020

1973 före katastroferna

Foto privat
1973 föddes vårt första barn. Här är han med mig på besök hos svärföräldrarna i nordöstra Skåne. Han var på gott humör och när den första vintern slog till var han glad för det med. Han skulle få fem syskon, alla födda inom familjen. Det kunde kanske se ut som lycka. Men bland vännerna som bara såg till ytan blev det ett stort bedrägeri.

Den gången hade jag inte kunnat föreställa mig att jag tio år senare själv skulle bo i de trakterna med min familj.

Åren har försvunnit bakom mig. Katastroferna kom sakta smygande och 1991 var det ett faktum för mig att flytta till ett eget litet hus. Lyckans böld hade brustit och allt det som låg närmare sanningen sipprade ut.

Ja, åren har försvunnit. Nu ser jag tillbaka med hjälp av fotoalbumen, de som finns kvar. Det finns mycket också där, som ser ut som lycka. Somligt är helt sant, annat är Potemkin-kulisser.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar