Cioran om det civilisatoriska självmordet

Foto: Astrid Nydahl

"Snart kommer det att vara stängningsdags i trädgårdar överallt." (E.M. Cioran i Sönderslitning)

Att varje dag stiga upp till nya krigs- och våldsrubriker kräver sin man. Med återkommande signaler om att börja skriva måste jag hejda mig själv. Jag tänker på det Cioran skriver, i Sönderslitning:

"Viljan har aldrig tjänat någon: det mest tvivelaktiga av det man frambringar är det man mest håller fast vid, det för vilket man tillfogar sig själv flest umbäranden."

Tillhör man den västerländska massan måste man inse att man är "till allmänt åtlöje", skriver han och utvecklar ett resonemang om självmordsbenägna kulturer. Åtlöjet kommer av att inte "ha viljan att försvara ens skuggan av en identitet."

Till vilken nytta skulle jag fortsätta producera ordmassor om sådant som redan är uppenbart för var och en som vill se?