torsdag 9 april 2020

Corona-tankar om flygandet och storstaden i påsktid

Påsken har börjat. Foto: Astrid Nydahl


Det är frestande att generalisera i karantäntider. Jag ser på några av landets kultursidor hur man drar fram på det sättet. Jag kan se två postmoderna företeelser som just nu är avstängda i stora delar av världen. Den flygburna turismen i första hand, men också storstaden som kulturkluster. Storstaden kan rent av vara en symbolbild för hur människors fysiska närhet till varandra och det så kallade utelivets funktioner, lockar fram några instinkter och beteenden som borde hejdas också i tider av hälsa och frihet. Hur kommer det att se ut efter Covid-19?

För det första är jag övertygad om att människan som art inte kommer att dra några djupgående slutsatser om resandet och turismen. Trots att majoriteten av västerlänningarna instämde i Gretas klimatvarningar och betraktade dem som en nödvändigt vändpunkt, också när massan saknade de kunskaper som behövdes för en mer djupgående analys, tror jag inte att de i praktiken, trots de uppenbara miljöfördelarna med den nuvarande situationen, kommer att försöka leva så att utsläpp och uppvärmning reduceras efter den påtvingade eller frivilliga karantären. Det blir istället en tillbakagång till det alla vant sig vid: konsumismen som prylsamlande och turistande.

Theodor W. Adorno skrev i Minima Moralia (översättning av Lars Bjurman) om vad denna turism i själva verket står för:
”Turister som gör skäl för sig är i själva verket mästare på att lösa upp det fasta och låta det förflyktigas. Först och främst utför de bedriften att inte tillhöra den plats de besöker; miraklet är att de befinner sig på och utanför platsen på en och samma gång (…) Poängen med turistlivet är att vara i rörelse, att inte komma fram; turisterna betraktar inte som sina föregångare, pilgrimerna, de succesiva anhalterna som stationer på vägen, eftersom det inte finns något mål vid livsresans slut som kan göra dem till stationer.”
Om man anlägger det perspektivet kan man också nyktert analysera karantänsituationen och dess långsiktiga konsekvenser.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar