söndag 26 april 2020

Per Olov Enquist (1934-2020)

Lärorikt om alkoholismen i Ett annat liv från 2008:
"Han hade inga illusioner. Han hade ingen benägenhet att ljuga för sig själv eller andra. Det var också omöjligt att ljuga. Han drack (...) Hans intellektuella hantering av problemen är uppseendeväckande klarsynt. Det är delvis därför han sjunker (...) Att säga att han bör ge fan i att supa är ju alldeles för enkelt, närmast ovetenskapligt. Under tiden störtar han allt djupare (...) Han inser också att han inte kan skylla på läkarnas utskrivningar: ansvaret är hans eget."
Ur denna bok tog jag med mig både brutala erfarenheter och viktiga lärdomar. Jag strök under orden "ansvaret är hans eget" men förmådde inte själv bli helt vit. Drickandet fortsatte och återkom med jämna mellanrum som rent fysiska påminnelser om den egna svagheten och dumheten. Varje missbrukare har däremot att hämta kunskap från sådana som i litteraturen kan få syn både på mekanismerna och vägarna ut. Just Enquist har med sin rika gärning hjälpt mig att hitta metoder, om än de är kortvariga eller halvhjärtade. Kan man skriva så om sig själv utan att behöva skämmas? Uppriktigt sagt så vet jag inte.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar