söndag 24 maj 2020

Alliansfrihet och samförståndskultur

Foto: Astrid Nydahl

Det har varit stor svensk-amerikansk samövning i luftrummet över Sverige. Det har inte förekommit några kritiska röster mot det så vitt jag kunnat se. Så ser det i praktiken ut när alliansfrihet blir tät allians med NATO. Oberoende? Bort med det! I nästa storkrig kommer inget sådant att ens antydas i Skandinavien. Vi kommer alla att förvandlas till slagfält. Det kan man begrunda medan man läser denna tänkvärda text av Anders Björnsson.

Vår samförståndskultur har präglats framför allt av en feghetens tystnad. Det är ett mycket allvarligt karaktärsfel när det präglar en hel nation. Nu talar vi om Corona. Före det talade vi om klimatet. Nästa ämne blir med all säkerhet inte någon kritik mot vår utsålda alliansfrihet. Den är sedan många år passé och vi kan kanske baka kakor tillsammans istället?

Sedan öppnas våra gränser på lika vid gavel som före coronan och det är fritt fram för jihadister och andra av samma sort att komma in och planera sina mordiska räder. IS har sin renässans nu och vi kan vara säkra på att det inte bara är i österled de tänker kalifatmord. Här kan de göra det i lugn och ro, med bostadsbidrag och allt.

Sveriges framtid är - inte heller den - särskild lysande.  

4 kommentarer:

Anders W sa...

Thomas, jag är så lättad att du inte befinner dig på äldreboende = ättestupan. Stort tack för texterna,

Inre exil sa...

Tack detsamma Anders!

Stefan Lundin sa...

Man kan ställa sig frågan varför inte fler inser att Sverige lämnat sin punkt zenit. Ökande islamisering, med parallellt ökande kriminalitet, ökad otrygghet, stor skuldsättning såväl hos kommuner som privatpersoner, tafatt för att inte säga ytterst bristfällig krishantering i olika frågor, slöseri med skattemedel, ren förskingring från Allmänna Arvsfonden osv. Dina texter lyser upp i mörkret, Thomas.

Jari Norvanto sa...

Landet där vad som helst kan hända. (Vilket f ö är den passande titeln på en av Lars Åbergs böcker.)

Kan man inte säga att Västerlandet närmar sig sista sucken som civilisation? Iallafall stadd i kris och något slags metamorfos, upplösning, till något mindre demokratiskt. Sverige må sedan vara den galnaste och mest bekräftelsetörstande medlemmen i den dysfunktionella PK-familjen.