onsdag 10 juni 2020

Palmes mördare, Lundells cyklande, Lenin-epigoner på Aftonbladet Kultur, och ett nationellt trauma

Foto: Thomas Nydahl

Molnen hängde som ett lock över oss. Kvavt var det och jag vandrade sakta, sakta. Stannade där bilden är tagen, tänkte att rakt över Hanöbukten vid Stenshuvud sitter Ulf Lundell, numera cyklist och stavgångare, med en inställd sommarturné, ett stängt Simrishamnsgalleri och en nyutkommen bok. Längre än så sträcker sig inte tankarna.

Istället grubblar jag på om presskonferensen om "Olof Palmes mördare" verkligen var något att vänta på. Jag tror inte på riggade utredningar, men det stinker om Palmemordet. Inte en enda konkret sak hade de att säga. Jag tror Leif GW träffar spikarna bäst när han uttrycker sin "besvikelse".

Så, nu kan alla mil av dokument förstöras, utredningen läggas ner och kommande generationer bli lika okunniga som vi. Den natten har ju förföljt oss och jag såg två människor, varav en högt upp i den fackliga rörelsen med vänner som satt i Palmes regering, som blev mer eller mindre galna. Den fackligt anställda, alltså en av dem, blev så galen, att hon ville ta på sig mordet.

Nationella trauman är inte att leka med. Särskilt inte nu, i en tid av sociala, politiska och civilisatoriska sammanbrott. Att det finns Aftonbladet-tomtar som talar om "en fullbordad statskupp", eftersom "den fascistiska borgerligheten" ville ha den får mig att förstå innebörden av ordet "overstatement". 

Att dessa vingliga kultursides-monster bara för några år sedan flirtade med Annie Löf och Centern ("De är trötta på att resa. De har gått med i Centerpartiet"), för att nu posera på nätet som Lenin-epigoner, gör bara deras argumentation så mycket ynkligare. 

Den presskonferens som visades idag ger dem tyvärr vatten på sina rossliga kvarnar.

***

För relevant information, som en påminnelse, om civilisatorisk förstörelse, läs Bo Högelius här.

1 kommentar:

  1. Vilket magplask! Usch inkompetens i kvadrat. Eller - döljer man nåt? Men att sitta där i tv som Petersson gjorde och se så där hemlighetsfull glad ut som inför en födelsedag, så himla sjukt. Vilket konkursbo det här landet är!

    Land, du förlorade/Cry, beloved country. Du, Thomas, som siare ser du vart det här slutar, where the story ends.

    Ja, du har sett det sjuka i Storbritannien, och i Bryssel, och i Sverige.

    Detta är inte spontant. Än en gång är vi i krig. Än en gång släcks ljusen i Europa. Prepare yourselves, för det statliga våldsmonopolet är en samling usla överlöpare.

    Chile 1973. Sverige 2020?

    SvaraRadera