 |
| Foto: Astrid Nydahl |
Mats Skogkär, ledarskribent på Sydsvenskan, ska omplaceras till en icke-skrivande tjänst efter att han skrivit en tweet som tidningens ansvarige utgivare Jonas Kanje tagit avstånd från.
Det skriver Journalisten.se
idag. När jag läste Skogkärs text igår så förstod jag vad som skulle hända. Han skrev den i sitt eget namn, inte för Sydsvenskan, där han är anställd sedan många år. Under en lång tid, fram till 2000-talet skrev jag om Portugal, Balkan och Mellanöstern för Aktuella frågor på Sydsvenskans
ledarsida. Skogkär var redan för 15 år sedan en ledarskribent som vågade gå mot
strömmen. Hans kollega Lasse Hansson var min redaktör och jag blev inte en enda gång
censurerad och fick aldrig några påpekande om ”fel åsikter”.
Sverige är ett helt
annat land idag. Det vet vi alla. Liberalerna och socialisterna på Sydsvenskan är inga vänner av grundlagsskyddad yttrandefrihet, de föredrar "rätta åsikter" och hävdar dem med stigande desperation. Den nya kycklingchefen Jonas Kanje kommer från
Helsingborgs Dagbladet, och han skriver:
”Det här är en tweet som går långt över gränsen. Ett sätt att uttrycka sig på som Sydsvenskan aldrig kan ställa sig bakom. Vi tar avstånd från den”.
Journalisten fortsätter:
”Igår fick jag veta att jag har skrivit min sista ledare för HD/Sydsvenskan och att jag kommer att omplaceras till en icke-skrivande tjänst”, skriver Mats Skogkär i ett mejlsvar till Journalisten. Han uppger att han kommer att vägra omplacering, med hänvisning till yttrandefriheten.”Jag menar att mitt agerande faller inom ramen för den vida yttrandefrihet som gäller i Sverige.
Och slutligen:
Genom att vägra gör han det varje människa borde göra, nämligen att hävda grundlagens principer.”Att acceptera en omplacering vore samtidigt att godta den etikett som högerextremist som Dagens Nyheters ledarsida nu försöker klistra på mig. Det tänker jag inte göra”, skriver Mats Skogkär till Journalisten. Hade han godtagit omplaceringen hade saken varit mycket annorlunda.
Sydsvenskan lämnade jag 2008, jag tyckte tidningen hade blivit betydligt sämre då och jag kände inte igen mig i deras ledarsida. Att yttrandefriheten står lågt i kurs i Sverige idag står utom allt tvivel. Efter att just ha läst Ivar Arpis och Anna-Karin Wyndhamns bok "Genusdoktrinen" är jag till och med så pass pessimistisk att jag undrar om vi har verklig yttrandefrihet i Sverige idag. I boken skriver man om hur den s.k. genusvetenskapen får invadera de institutioner som aldrig får begränsas, dvs. universiteten. Räkna med att det fortsätter in i allt annat, även i privata verksamheter. Pressen borde också stå fri från både genus och "värdegrund". Som det nu är har den förvandlats till ren propaganda.
SvaraRaderaTack Stefan, delar din uppfattning helt om alla aspekter av det du nämner. Det är djupt oroväckande för vårt arma land.
SvaraRaderaJag brukar hastigt ögna Asylsvenskans förstasida på nätet, med addblockern på. Mest för att se om det varit 'händelserikt' i mångfaldens tecken. Sällan läser jag artiklar i blaskan, men när det sker så har det varit just Mats Skogkär eller Carl Rudbeck. För de har något vettigt att säga.
SvaraRadera