Per Helges amerikanska resa och läsning kan man bekanta sig med i den
tänkvärda och inspirerande volymen Mellan prärien och evigheten.
Boken är resultatet av flitig läsning och omfattande bilkörning i USA, från
Chicago och västerut. Sammanlagt tusen svenska mil genom landskapen och
städerna, med besök hos poeter och släktingar, med tusentals sidor poesi och
prosa läst under åren före resandet.
Låt mig säga att det här är en för svenska förhållanden högst märkvärdig
bok. I flera avseenden är den det. För det första ger den oss kunskap om
författarskap som det verkligen inte hojtas om här i Europa. För det andra
fördjupar den sig i många av dessa författares civilisationskritik, deras
grundläggande förståelse för vad jorden tål och inte tål. Och för det tredje
ger den oss en svensk landsbygdsvinkel på de stora frågorna om hur vi lever och
verkar i det postmoderna maskinsamhället.
Allt tar avstamp i Thoreau. Det är en bra utgångspunkt, för i hans Walden
hittar vi frågeställningarna som senare generationer ägnat sig åt. Men Per
Helge sidobelyser också allt han läser och reser i utifrån det amerikanska
begreppet ”nature writing”.
Flera av författarna i boken har Per satt i mina händer. Jag har läst dem
och förundrats över hur mycket ”nytt” och ”okänt” det finns i ett USA som vi
mest bara ser speglat i de stora krigens och den stora underhållningsindustrins
världar.
Här kan man med fördel gå vidare till sådana som Wendell Berry, Ted Kooser,
Paul Gruchow, Terry Tempest Williams, Edward Abbey, Barry Lopes, John Haines
och många andra. Och så kan man sätta sig i baksätet och resa med författaren i
både nya och gamla världar. Jag tycker att det är så sympatiskt att vi här
också får oss berättat indianernas historia, så att de europeiska nybyggarna
inte framstår som något annat än det de är (och var). Och vid sidan av allt
annat är detta ju också en självbiografiskt färgad berättelse om gamla och
senare förbindelser mellan de småländska utvandrarmiljöerna och de nya
svenskbygderna i Amerika. Det skänker en rik berättelse ännu mer av substans
och jordnära relationer till det skrivna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar