"Sverige kan ha valt ekonomin framför skyddet för rättsstaten."

Foto: TN

Det som Erik de la Reguera skrev i DN på tisdagen om EU:s så kallade återhämtningasfond, visar att just Sverige blir en av de stora förlorarna, inte minst ekonomiskt. Eller som rubriken säger: "Sverige kan ha valt ekonomin framför skyddet för rättsstaten."

I reda pengar är det en uppgörelse till gagn för de delar av Europa som har det knackigast. DN:s skribent oroar sig mest för att pengar kommer att gå till Ungern och Polen. Därmed får principerna om rättsstaten stryka på foten, säger han. Hur vore det om han i högre grad också bekymrade sig för rättsstaten i t.ex. Sverige, Italien och Grekland? Hans egna ord "Men en och annan medborgare i Europa lär nog fråga sig varför man ska låta ännu mer pengar flöda från medlemsländerna, om inte tydliga villkor sätts upp för demokratiska spelregler, rättsstat och kamp mot korruption" kan ju snabbt få bumerangeffekt. Vi ser dagligen tecken på att vårt eget land går i den riktningen. Om det rent ekonomiska skriver han:

Det tog fyra dygn att komma överens om den nya återhämtningsfonden, som ska pumpa in motsvarande 7.800 miljarder kronor (750 miljarder euro) i Europas ekonomi. 

Beloppet motsvarar drygt sju svenska statsbudgetar. Men pengaregnet faller inte i jämna skurar.

Att så mycket går till Syd-, Central- och Östeuropa beror på att den fördelningsnyckel kommissionen använder sig av bygger på arbetslöshetssiffror och bnp från före coronakrisen. I slutuppgörelsen fick ”de sparsamma” in att 30 procent av fondens medel ska sparas till 2023, så att man kan väga in hur bnp ändrats i olika länder till följd av den aktuella krisen.

Men mycket tyder ändå på att en nettoförlust för Sverige på mer än 100 miljarder kronor, utslaget på 30 års tid.

Det kompenseras delvis av Sveriges rabatt på medlemsavgiften i EU:s ordinarie långtidsbudget för åren 2021–2027, som också spikades natten till tisdagen. Rabatten höjs till nästan 11 miljarder kronor om året (1.069 miljoner euro) vilket regeringen ser som en seger med tanke på att många länder velat avskaffa rabatterna helt. Men den svenska avgiften ökar ändå, från cirka 39 miljarder kronor per år till ungefär 45 miljarder – mycket till följd av att Storbritannien lämnat ett hål efter sig i budgeten.

Foto: TN