12 år, mördad och kallad kvinna? Vem sätter agendan för nyspråket?

Östersjön vid Olseröd. Foto: Astrid Nydahl

Hur står det till med lögnens språk? Varje epok av kaos och samhällelig upplösning eller diktatur får sitt eget. Nazismens Tyskland hade sitt. Stalinismens Sovjet sitt. Islamiska republiken sitt. Putins Ryssland har sitt. Ett USA i fritt fall sitt. Och tvivla inte, vi har verkligen vårt.

Se nu bara på mordet på 12-åriga Adriana Ostrowska. Hon kallades i text-tv för ”den unga kvinnan”. Jag har ett barnbarn som är tolv. Hon är sannerligen inte en kvinna. Hon är ett barn, inget annat! Hennes barndom får varken kränkas eller skjutas sönder. Hennes barndom är helig.

Nyspråkets glidningar har djupt obehagliga dimensioner. Hur kunde 18+ kallas ”ensamkommande barn” när det handlade om vuxna från Afghanistan? Jämför och fundera.

Den missanpassade konsumenten – skyldig i hög grad! -  angriper poliser och brandmän, sätter fyr på grannarnas bilar, slår sönder det som skulle vara gemensamma institutioner (skola, daghem, bibliotek) och jagar de människor som inte anslutit sig till pöbeln. För varje sten som träffar brister det kollektiva nätet ännu en bit och vi har kommit närmare det tillstånd som kan betecknas som lågintensivt inbördeskrig (det som Enzensberger sammanfattade så drabbande, det som innefattar allt från stenkastningen till våldtäkten, från eldhärjandet till rånen). 

Klagoropen "polisvåld", "rasism" och "utanförskap" används som sköldar bakom vilka alla sorters beteenden odlas. Mediaklassens stryker medhårs och lovsjunger de betonggetton som för varje medelklassidylliker skulle vara otänkbara att leva i. Försöken till analys (och kritik) av det etniskt, kulturellt, religiöst och politiskt konfrontativa möts av förakt och svartmålning. Det gamla språkets förvaltare, liksom nyspråkets innovatörer ställer sig också vid varje grind och vaktar så att inte en enda kritiker släpps in i lagomlandets eget gated community. Det ena nya språket är inte nytt i det avseendet. Som alltid försöker det dölja samtidigt som det oavsiktligt beskriver en katastrof. Det andra nya språket sjunker allt djupare ner i de infantila lätenas kakofoni.