Min nya bok skickades igår från tryckeriet. Det innebär att jag nästa helg, runt 18-21 september, kan skicka ut böckerna till er som förköpt.
Jag förundras över hur tyst det är i världen, trots allt marcherande, alla upplopp och överfall, alla stridshandlingar. Kommer Svenska Akademien att uttala sig om den katastrof som pågår i Belarus och som nu också hotar Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj? Nej, varför skulle de?
Jag trivs med att befinna mig i minst två helt olika typer av litteratur samtidigt. Nu läser jag parallellt Henrik Brandão Jönssons Där solen aldrig går ned om Portugals koloniala historia, och en nyutgåva av Tove Ditlevsen om sig selv, som utkom i original i slutet av 1970-talet.
Veckan är snart slut. Helgen tar vid. Den blir inte det minsta originell, tvärtom följer vi samma spår som föregående helger och andas havs- eller sjöluft på förmiddagarna.
Det ena ger det andra.
Åjo, en liten fjärt av noll värde har Akademien på sin hemsida:
SvaraRaderaSvenska Akademien följer med bestörtning utvecklingen kring Svetlana Aleksijevitj, en Nobelpristagare med läsare över hela världen. Vi är angelägna om Aleksijevitjs säkerhet och förväntar oss att hennes medborgerliga rättigheter respekteras.