Det är dessvärre en låst artikel (av två) i Dala Demokraten jag nu citerar ur. Den handlar om en belarusisk kvinna, Alesia Basharymava, poet och översättare, som översätter både Dan Andersson och Werner Aspenström till sitt eget språk, det som inte minst gangstern i Minsk föraktar så. Hör så vackert hon talar om dem:
– Dan Andersson är en stor passion. 2009 annonserade den belarusiska online-översättningstidskrift Prajdzisvet en tävling för översättare, de föreslog dikter i olika språk för översättning till belarusiska. Den svenska dikten var Dan Anderssons Visa.
– Det blev min första poesiöversättning från svenska, och jag blev en av tävlingens vinnare. Jag tror att det var diktens rytm och känslighet som väckte mitt intresse att läsa mer av Dans poesi och lära mer om honom. Hans liv var fullt av smärta, kärlek och tänkande. Dan är som en brinnande stjärna i den svarta rymden som sänder sina poesistrålar ur det förflutna.
Tidningen kulturredaktör Ulf Lundén frågar henne:
När, var och hur upptäckte du Werner Aspenström? Vad är det som speciellt har fångat dig i Aspenströms diktning? Både Snölegend och Litania hör till Aspenströms unga lyrik. Vad är det som gör att just dessa två diktsamlingar kan tilltala läsare i Belarus idag? Finns det fler diktsamlingar av Werner Aspenström som du vill översätta?
– 2018 började jag ofta se hans dikter på Facebook, det var ju hans jubileumsår. För det mesta var det dikter ur Litania och de kändes så nära mig så jag ville översätta dem. Natur, gåtfullhet, färska iakttagelser och starka bilder, det lockade mig mest. Efter att jag hade läst hela diktsamlingen beslöt jag mig för att översätta den till belarusiska.
Alesia kom i kontakt med barnen till Aspenström – Anna och Pontus – som gav henne tillåtelse att översätta boken utan betalning för upphovsrätt, vilket hon är mycket tacksam över.
Låt mig till sist denna lördag bjuda på några häpnadsväckande europeiska nyheter. Det handlar om Róbert Spanó som tackat ja till att bli hedersdoktor vid Istanbuls universitet. Han är ingen mindre än en isländsk domare som i maj tillträdde posten som ordförande i Europadomstolen. Vad han inte tycks ha förstått, är att han blir en fjäder i hatten på den diktator som idag styr Turkiet, bekantingen Erdogan. Är det ett problem? Ja, ett mycket stort problem, eftersom fler än 200 respekterade akademiker rensats ut just därifrån. Och för att:
Det bör tilläggas att Spanó under sitt besök valde att inte möta någon människorättsorganisation och heller inte förtryckta intellektuella. Han gav inte en enda intervju.
Nu är frågan hur mycket skada som är gjord. Det är uppenbart att Spanó har fläckat ner sitt rykte, vilket oundvikligen färgar av sig på den domstol han företräder. ”I åratal har vi desperat försökt övertyga Europadomstolen att denna regim har slagit sönder rättsstaten, att dess rättssystem är olagligt”, som den kurdiske advokaten Veysel Ok sa till mig. Han fortsatte: ”Genom sitt besök har Spanó bidragit till att legitimera ett förtryckande styre.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar