"Själva söker vi utmaningar i sporter, spel och andra trygga sensationer, men för vilda djur är långtråkigheten okänd eftersom deras liv ständigt står på spel." (Nina Burton)
Man kan undra om det finns några seriösa författare - utanför alarmismens krets - som kan skildra naturen, djuren och människan med djup kunskap utifrån iakttagandets och närvarons metoder. Jag blev inte förvånad när en av vårt lands finaste essäister, Nina Burton, nu gjorde det. Hennes bok heter Livets tunna väggar. En essäberättelse om ett lyhört hus och en natur full av språk. Vill du genom vindlande berättelser om fladdermöss, ekorrar, kråkor, myror, grävlingar, rävar och en rad andra djur, komma i närkontakt med naturen borde valet vara enkelt. Burton är filosof, humanist, resenär och poet i en och samma skönskrivande människa. Jag har läst det mesta av henne, och den förra boken, Gutenberggalaxens nova, är en av de absolut bästa. Men observera att denna nya slår ut all den makulatur förlagen spekulerarar i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar