Det amerikanska valet, eller "valet"

Foto: Astrid Nydahl

 

I hög fart närmar sig USA och världen ett presidentval. Till skillnad från hejarklackarna förbehåller jag mig rätten att ställa en första grundläggande fråga. Har amerikanarna något val? Eller är det uteslutande frågan om ett "val"?

Allt beror för mig på skillnaden mellan demokrati och despoti. Upplysning kontra totalitära idéer. Jag gör den begränsningen eftersom jag inte har några illusioner om ekonomiska system, vapenlagar, relationer mellan folkgrupper, och annat.

Har amerikanarna efter 1945 haft sådana val? Har allt som handlar om presidentämbetet i själva verket styrts av mer grundläggande intressen och maktkonstellationer?

När jag ställer dessa frågor, ska de inte tolkas som att jag ansluter mig till Soros-relaterade konspirationsteorier, alls inte (eftersom dessa konspirationsteorier utgår ifrån den groteska tanken att en enda rik människa skulle kunna styra världens öde, just i Soros-fallet dessutom en klassisk, antisemitisk tanke). 

Nej, jag ställer dem därför att jag är övertygad om att Vita huset aldrig får en invånare, en president, vars handlingar strider mot intressen och makt utanför ovala rummet. Med intressen menar jag inte enskilda personer, utan hela näringar inom industri och handel, med makt menar jag sådana intressen som kan diktera USA:s relation till omvärlden, och inte minst till de två andra supermakterna.

Frågorna kan alltså appliceras både på Trump/Pence och på Biden/Harris. Vems intressen, vems makt?

Hejarklackarna tycks på allvar tro på de "val" som presenteras av partiapparaterna. För att komma en smula närmare en verklighet som är beroende av dem, måste man lämna den propaganda som spys ut i world wide web dygnet runt. Stäng av och koppla in läs- och analysförmågan. Kan jag säga något vettigare idag? Nej, förmodligen inte.