 |
| Pressbyrån Hässleholms station. Foto: TN |
Har du ägnat dig mycket åt internationella modemagasin på sistone? Räknat omslagspersonernas hudfärg eller mätt skallar per capita och förekomst? Inte jag. Men när jag besökte Hässleholm och fick se stationens tidskriftsavdelning stannade jag till.
Av 15 förstasidor på modemagasin var det 8 som hade svarta kvinnor som lockbete. En var visserligen insmord med aska och lär väl uppfylla den urfolkskvot som bör ingå.
Så ser det ut numera. Kvoten för rödhåriga och fräkniga? Ogiltig. Kvoten för ölänningar och bondmoror? Ogiltig. Fast jag egentligen struntar i vilket, så förbluffas jag över hur hela vår offentlighet ställer in sig i ledet (oftast för att mediahusen är så rädda att förlora sina lukrativa affärer, eller bara sitt "anseende", vilket numera är ett begrepp som också väl täcker konformism och räddhågsen anpassning till massan). Bland alla dessa inkvoterade ansikten ser jag dock bara ett som är bekant, Opra Winfrey med sitt eget magasin O. Fast hon har ju varit där hela tiden.
 |
| Notera särskilt den androgyna varelsen på omslaget till AnOther. Det jag först tog för kvinnobröst är nog bara manliga muskler. |
Ju färgstarkare, desto mångfaldigare.
SvaraRaderaFör att inte tala om tv-reklamen, däe det ju ändå rör sg om svenska företags annonsering för den svenska marknaden.
SvaraRaderaTitta på t ex Telias, IKEAs och Volvos reklamfilmer. Känner ni er adresserade och önskade som kunder?
Eller engelska deckare - som förr var välgjorda och sevärda - vimlar nu av folk från alla världens hörn på den engelska landsbygden där landsortspoliser löser fall. Det gör allt orealistiskt.
SvaraRaderaDe kvoterar, ingen filmstöd annars.
Ja, det kvoteras här med - överallt.
'Get woke, go broke.'
SvaraRadera