Skanderbegs ättlingar. Min nya bok om albanerna ute nu!

Tre sydalbanska motiv. Från vänster: kollektivbonden Tanas Penga hemma i vardagsrummet, grekisk propagandatext hos minoriteten allra längst söderut, och sist Sarandabukten. Alla från 1978. Foto: Thomas Nydahl

 

Min bok om Albanien, Kosova och albanska ämnen har utkommit och finns att köpa här i bloggen. Den heter Skanderbegs ättlingar. En krönika om albaner i Albanien, Kosova och Sverige.

Boken innehåller ett rikt bildmaterial, företrädes från Albanien.

Man kan föreställa sig mycket, men kanske inte hur det såg ut på den albanska landsbygden för 45 år sedan, eller de bilfria innerstadsmiljöerna, där tystnaden och cyklarna var allt som fanns av livstecken. Man kan kanske inte heller föreställa sig hur det jugoslaviska och serbiska förtrycket i Kosova såg ut, eller hur flyktens människor i världen nu lever sina liv (eller hur de levde det på 1500-talet på flykt undan turkarna).

Skanderbeg själv var en furste och adelsman som försökte försvara det kristna Albanien mot den turkiska/ottomanska ockupationsmakten och därmed mot islam. Han betraktas idag av alla albaner som en folkhjälte.

Skicka din beställning till thomas.nydahl@gmail.com 

och betala 300:- inklusive porto, 

direkt med swish till 0706 423016 

 

Bo Högrelius skriver:

Jag har gett mig i kast med denna välkomna bok och dess doft av trycksvärta, eftersom jag i Malmö var en av de vilken engagerade mig i främst Kosovo och dessa folks öden.

Serbiens förtryck och utrotningspolitik mot dessa upprörde mig stort. Men att gå emot Serbiens politik och dess vedervärdiga president Milosevic samt ta ställning för Kosovo ger fiender.

Hot via telefon på nätterna tex! Lismande tal om att man har fina barn som går i skolan där och där. OCH så uppmaningen att sluta skriva om Serbien och Kosovo!

 

Joakim Andersen:

Nydahl ger en spännande introduktion till några aspekter av den albanska kulturen, en introduktion som kan inbjuda till egenstudier. Vi lär känna kanun, en traditionell sedvanerätt som inkluderar blodshämnd men även en gästfrihet som bland annat innebar att albaner med betydande framgång skyddade landets judiska minoritet under andra världskriget. För europeiska nationer som bestulits på sina traditioner kan kanun och besa vara intressanta fenomen. Albanernas förhållande till islam tas upp, från nationalhjälten och ”Athleta Christi” Skanderbegs kamp mot de ottomanska erövrarna och de flyktingar som bildade dagens arbëresjerminoritet i Italien till dagens situation där albanerna är ett folk med flera religioner. Merparten är sunnimuslimer men det finns också katoliker, ortodoxa och bektashimuslimer, liksom ateister. Hoxha bekämpade aktivt religion, hans tankar om en gemensam ”albanism” tycks oavsett ha haft viss förankring i verkligheten då den nationella identiteten sällan varit kopplad till religion och religiositeten ofta varit avslappnad. Nydahl tar dock upp hur islamism med kopplingar till Mellanöstern idag försöker etablera sig även bland Balkans albaner, ibland med viss framgång. 

 

Sune Johannesson, Kristianstadsbladet:

Drygt 40 år har passerat och Thomas Nydahl har aldrig återvänt till Albanien efter detta, trots att han i slutet av 90-talet blev förlåten av Svensk-Albanska föreningen och utsågs till dess hedersmedlem. Däremot har hans intresse för Albanien, dess litteratur och människor aldrig svalnat. Idag skulle han eventuellt även kunna tänka sig att besöka landet igen, säger att det hade varit intressant att se dagens moderna Albanien. Men hans kropp säger nej.

– Dörren står alltid öppen, det hälsar de i landet som jag har kontakt med. Så vi får väl se, fast just nu känns det inte möjligt.

 

Rizah Sheqiri:

Boken speglar albanernas ödsliga öde, deras lidande, svåra situationer, krig samt sociala, politiska och ekonomiska kriser i samhället som gjorde att en stor del av dem blev tvungna och är fortfarande tvungna att lämna hemlandet för att känna sig fria, värda något och viktiga så som människor från andra nationer gör. Den här boken argumenterar för och försöker bevisa varför européer bör höja rösten, skydda och hjälpa sina ättlingar politiskt och ekonomiskt men framförallt mänskligt. Albanerna har under alla tider velat och krävt att få vara del av den europeiska unionen, känna dess tillhörighet men ofta var det tyvärr de ledarnas fel. Hur som helst har albanerna genom alla tider velat tillhöra västvärldens civilisation, en civilisation som de tillhörde och tillhör sedan flera tusentals år tillbaka. 

 

Per Erik Tell:

Bokens styrka är inte bara den kunskap som Thomas samlat på sig under nästan femtio år av intresse för Albanien och Kosovo, och som han förmedlar så lätt och ledigt att vi som vadar i grunda förkunskaper aldrig riskerar att drunkna. Tänkvärda är inte minst de avsnitt där Thomas gör upp med sin egen bakgrund som kommunist och reseledare i den stängda stalinistiska diktaturen på 1970-talet. Revolutionsturismen som blev en flock av medlöpare, skriver han.