 |
| Foto: Astrid Nydahl |
Vilka skäl finns det att alls fortsätta sträva? De blir allt svårare att finna. Kanske är det allra bästa att i stillhet acceptera att den eländiga pensionen faktiskt måste räcka varje månad. Det enda sättet är förstås att minska på utgifterna. Men när boendet, hushållsinköpen och mitt bidrag till bilen är betalade, finns det inte så mycket kvar. Vad kan jag dra ner på? Klädinköp? Skrattretande, jag köper nästan aldrig några. Min gamla vinterjacka i skinn höll i 25 år och fick tidigare i höstas ersättas av en ny. Byxor behöver jag inte, de två paren mörka jeans jag har håller flera vintrar till och den svarta kostym jag köpte till Tobbes begravning 2014 är som ny. Böcker? Utöver de titlar jag fortfarande får för recension, de är numera inte många, har jag köpt ett halvt dussin under hösten. Skivor? Köper inte några längre. Konst? Pyttsan, vad tror man. Filmer? Får av vänner som ännu använder dvd-tekniken. Vi har inte fiber och kommer aldrig att skaffa. Trådlöst internet duger, det har vi just skaffat. Nå, när man malt sig själv genom detta kan man fråga hur det alls var möjligt med det gångna årets inköp. Svaret är mycket enkelt: en kortkredit. Den betalar jag på varje månad, år ut och år in.
Vi är många - även utan kreditcard - som aldrig handlar annat än mat och kanske strumpor.
SvaraRaderaFlera pensionärer får välja mellan att betala hyra eller äta. Vissa gamla hamnar idag på gatan. Det är tacken för att fler av oss började arbeta vid 16 direkt efter grundskolan (själv har jag försörjt mig sedan 12) och aldrig använt kommunal barnomsorg eller andra skattefinansierade förmåner. Många av oss utbildade sig till samhällsnyttigt arbete som betalades med skitlön.
Själv är jag oerhört lyckligt lottad trots fattigpension eftersom mina barn har topplöner. Ifall jag skulle behöva kan jag be dem. Det har dock inte hänt än. Som Sverige ser ut kommer våra barn och barnbarn behöva varje sparad slant när samhället helt ger vika.
Själv hinner jag dö före det. Dock inte säkert för nedmonteringen tar fart och blandas med pandemi och fortsatt invandring av lyckosökare samt oförmögen Regering.
Tack Elina,
SvaraRaderaDu ger här en översiktsbild av eländet i riket, från den enskilda till det kolllektiva.
Här i stan stänger man nu bibliotek och höjer vattentaxan radikalt, två synliga exempel på hur frikostigheten får konsekvenser.