 |
| Camden julhelgen 2015. Foto: Astrid Nydahl |
Icke-resandet är sannerligen inte synonymt med icke-levandet. Visst har vi någon gång i år talat om vilken glädje det skulle vara att... och så trillar platserna ner i våra minnesluckor. London, Lissabon, Manchester, Prag, Bonn, Birmingham eller något helt annat, längre tillbaka liggande. Men 2020 års version av rörlighet är en form av utflykt i det mycket lokala. Inte Camden men Landön. Inte Piccadilly Garden men Tosteberga hamn. Inte Bairro Alto men Olseröd.
Många gånger har jag lovat mig själv att inte resa mer. 2018 års besök i Manchester och Liverpool skulle också visa sig bli den sista resan. Jag har fina minnen därifrån, men är så nöjd med det jag får här i trakten. Julhelgsnöjd.
Ju närmare vi kommer, desto roligare saker hittar jag i brevlådan. Julkort, årets sista av några tidskrifter, en och annan julgåva. Och på trappan igår kväll en hel låda med ostar och andra godsaker, liksom senare en bil med två bekanta människor som lämnade en flaska fint rödvin. Varför skulle jag lämna en sådan plats?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar