 |
| Anne-Marie Berglund på 1980-talet. Privat foto |
"Annandagarna tar aldrig slut. Men jag är slut. Du är också slut, läser jag i brevet som jag nyss fick. Det är inte klokt att människorna på det här sättet ska ta livet av oss, idioterna, de där trevliga, som du säger, de där som bara finns utan att fråga sig varför. Man blir slut av deras (ack så prattjatiga, högljudda) existens. Käraste Thomas, vi lider alltid, med eller utan de närstående, vi orkar ju inte heller sitta på någon bergsplatå isolerade, för vi är djur i hjorden, och vi är själar som vill bort bort... Jag tror inte vi kan vänta oss annat än stunder och ögonblick då tanken lyser diamantklar och rädslan ger vika. Däremellan har vi ett tumult av folk runt oss. Så har det alltid varit." 4/1-1999
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar