Den gamle och havet i verkligheten, litteraturen och filmen

Foto: Astrid Nydahl

 

När Hemingway skrev Den gamle och havet var det både fiktion och brutal verklighet.

Hans roman är ett gripande porträtt av fiskaren på Cuba, han som alltid drömmer om stora kapet men mest hankar sig fram, till dess fisken blir så stor att den hotar att bli hans undergång.

Filmatiseringen med Anthony Quinn är sannerligen en storslagen berättelse, med hela den färgrika framställning som amerikanarna var förmögna 1991, men som fanns minst lika bra i de tre tidigare versionerna från 1958 och framåt.

Hemingway finns det all anledning att damma av. I bokhyllorna ska han alltid stå. Och plockas fram för läsning.

Efter denna film tog vi oss an den som producerades under brinnande världskrig 1943; Klockan klämtar för dig, med en charmigt flickaktig Ingrid Bergman i ena huvudrollen och Gary Cooper i den andra. Som bekant är det Spanska inbördeskriget 1936 som utgör filmens tema. Bättre skildrat kunde det, under den första timmen, inte vara. Men så träder filmindustrins make up-avdelning in och förvandlar allt till en meningslöst ytlig pang pang-berättelse.

Men Hemingway som sagt. I bokform och i vissa filmversioner. Bättre blir det inte.

Ur Klockan klämtar för dig.