 |
| Foto: Astrid Nydahl |
"Jag har klippt förbindelserna med de flesta. Dom stressar mig, vill få ut något av mig, tragglar om samma saker, eller känns helt enkelt väldigt fjärran mig.
Det märkliga som Norén har sagt, var att 'ger jag ut den här boken blir jag väldigt ensam'. Den meningen grep mig."Anne-Marie Berglund i brev till mig, den 28/4-2008
Kan man andas ensamhet? Ja, det kan man, men det kräver övning och tålamod. Andas gör man alltid, för det mesta i sällskap eller i ofrivillig grupp. Till och med Lars Norén kunde se det rakt i ögonen. Och Anne-Marie gjorde det, i många år.
Att andas ensamhet är alltid frukten av kompromisslöst skapande. Att censurera eller stryka för att tillfredställa andra leder både till självförakt och ensamhet. Vad skulle nyttan vara?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar