Det utsålda landet

Foto: Astrid Nydahl

 

"Politikerna ljuger ju om läget i detta land. Det utsålda landet. Allt har varit till salu, snart är bara broarna kvar att sälja och Mälaren. Undrar vem som äger Kaknästornet." Anne-Marie Berglund i brev till mig, 28/5-2013

 

Nog har det i många årtionden funnits skäl att tala om just det utsålda landet. Det som tillkommit är en grövre variant av utförsäljning. När föreställningen om medborgaren gått över i talesättet "de som bor i landet" är det redan för sent. Medborgaren är borta. Medborgaren är en politisk idé som står i direkt motsatsförhållande till mångkulturromantiken, där vem som helst kan bli "svensk".

 

Vårt land har flera minoriteter som lever sida vid sida utan att någon ens höjer på ögonbrynen. Ett sådant Sverige har jag aldrig motarbetat eller trott skulle vara ett hot. En människa född i ett annat land kan leva i Sverige utan att agera fientligt. En europé som i sitt dna har den franska revolutionens medborgartanke kan leva i Sverige, liksom i varje annan europeisk nation. När jag ser tillbaka på mitt eget liv, vet jag att det präglats av umgänge och vänskap med människor från just andra länder, från Portugal och Grekland i söder till Ungern och Polen längre norrut (för att nu inte tala om Norden). Inte ens sekulära vänner från andra världsdelar har bidragit till utförsäljningen av Sverige, utan tvärtom haft eller har yrken där de bidrar till det allmännas bästa.

Hotet uppstod i samma stund som mångkulturromantiken förklarade fientliga ideologier, religioner och livsideal likvärdiga. Inte vill jag ha ett Sverige där månggifte, könsstympning, sharia-lagar eller något fjärde betraktas som normalt och försumbart. Inte vill jag att vi försörjer och hyser terrorister som de IS-soldater som "återvänt" från fronterna i arabvärlden. Inte vill jag ha judehatare som förolämpar, förföljer eller spottar på svenska judar, i skolor och på gator och torg.

Det utsålda landet således.