 |
| Söder om Åhus lördag. Mobilfoto: TN |
Det finns olika sätt att förhålla sig till en kultur i förfall. Sommartid tillämpar jag samma strategi som vintertid. Att inte befinna mig där massan finns, att avhålla mig från gallerior och köpenskap, att koncentrera mig på arbete och läsande. Bilderna från den vackra östskånska kusten kanske motsäger det jag just hävdat. Nej inte, ty vi befann oss där så tidigt att massan inte ens packat sina korgar med badkläder och kaffe. Tystnaden bröts bara av fågelsången i strandskogen.
Det finns en faktisk inre exil. Men världen väller ju in genom skärmen, utan den skulle förfallets omfattning inte lysa i neon och man skulle kunna vara en politiskt och kulturellt obildad, lycklig skit. Men det är inget alternativ. Har aldrig varit. Hellre välinformerad och avstående, är deltagande och fördummad.
 |
| Söder om Åhus lördag. Mobilfoto: TN |
Min ena styvson rekommenderar att jag avhåller mig från nyheterna en längre tid. Bara för att jag brukar beklaga mig över hur deprimerad och frustrerad samhällsförfallet gör mig. Ändå är jag glad för detta. Att jag skulle lalla omkring och tänka på nöjen istället är en omöjlighet. Var sak har sin tid: att vara lycklig när det finns skäl, att vara olycklig när det finns skäl till det. Det känns omoraliskt att vara en "politiskt och kulturellt obildad, lycklig skit". Ungefär som att kombinera ett Auschwitz-besök med en nöjesresa, som någon korkad feminist föreslog för några år sen.
SvaraRadera